fredagen den 31:e december 2010

Låt oss prata om människor nästa år

Jag hade inte tänkt att skriva någon årskrönika. Min lilla artikelserie "Frillesåsdrinkar och fascism - best of 2010" fick räcka tycker jag. Och så får det förbli. Men när jag läser diverse "politiska" årskrönikor där Twitterprofiler och fan och hans moster "analyserar" det politiska året (läs: spelet) så kan jag inte låta bli med att drömma lite naivt om det kommande året. 2011 året då bland annat Halmstads Bollklubb ska återuppstå som Sveriges mest spännande fotbollslag (hoppas, hoppas!).

Men när jag läser och har läst några av de där "politiska" årskrönikorna kan jag bara hoppas att det kommande året blir ett år då vi pratar om människor och inte bara om det där jävla spelet.

När vi pratar om rasism och främlingsfientlighet. Låt oss då prata om annat än att Sverigedemokraterna ibland kan lyckas fälla regeringen lite då och då när det gäller till exempel broavgifter och kanslitjänster.

Låt oss prata om människor istället. Låt oss prata om resultatet av den förda massavisningspolitiken där Sverige skickar oskyldiga människor tillbaka till helveten i Irak, Somalia och Afghanistan. Låt oss prata om konsekvenserna av ett politiskt klimat där de främlingsfientliga gång efter annan sätter agendan. Låt oss tala om den misslyckade "integrationspolitiken" i termer om alla de människor som dagligen hånas på bussen, skolgårdar och hos Arbetsförmedlingen för att de råkar ha liknande namn som terrorister.

Och vem eller vilka de än blir som tar över partiledarskapet i ett par av riksdagspartierna så hoppas jag att de vågar prata om människor de också.

Det politiska spelet kan Twitterprofilerna och de som bara "ääääääääälskar" Almedalsveckan och det där jävla Fia med fraktions-spelet fortsätta prata om. Vi har ju trots allt yttrandefrihet i det här landet.

torsdagen den 30:e december 2010

Förste man som utkräver avståndstaganden diskvalifcerar sig själv

När jag läser om de misstänkta terroristerna som greps i Köpenhamn igår så ser jag ett tydligt mönster. De verkar vara ett hopkok av återfallsförbrytare och fanatiker. Ungefär samma sammansättning som man kan hitta i den nazistiska våldsorganisationerna. Nu är ingen dömd än men skulle misstankarna stämma så är det bara att lyfta på hatten åt den svenska Säkerhetspolisen.

Det är givetvis både rätt och bra att människor som gjort sig skyldiga till grova brott eller för den delen planerat eller planerar terrorhandlingar sätts bakom lås och bom. Det finns inte en demokrat i en rättsstat som tycker något annat. Det är också synnerligen viktigt att diskutera och bevaka extrema, människofientliga, antidemokratiska yttringar även i fortsättningen.

Och precis där tänkte jag sluta låta som en politiker.

Men ska man in i en sådan diskussion så gäller det bannemej att man är konsekvent. De terrormisstänkta är misstänkta brottslingar och de är svenskar. På nätet kan man föga förvånande nu se hur så kallade "invandringskritiker" sjunger klagosånger om de misstänktas etniska bakgrund. Ja, de är invandrare men de är också svenskar. Och förste man som börjar utkräva särskilda avståndstaganden från så väl muslimska församlingar eller invandrarorganisationer har diskvalificerat sig själv i "den viktiga debatten" och fortsättningsvis även i fortsättningen sitta och klaga över somalier de inte vågar sitta bredvid på bussen på alla de forum på Internet som den svenska begåvningsreserven har förärats med.

Den enda gången avståndstaganden kan vara berättigade är om någon av de misstänkta har varit aktiva eller en position inom någon organisation eller församling.

Den "viktiga" debatten bör fortsättningsvis handla om hur man motverkar fanatism. Och tro mig det gör man inte genom att klumpa ihop människor, sprida fördomar och pinsamma förenklingar.


---

DN, Aftonbladet, GP.

... och så var vi plötsligt fyra


Expo Utbildning-året slutar med att jag igår hade den äran att i Sveriges Radio Blekinge fick presentera ett härligt nyförvärv till vår verksamhet. Man kan säga att vi har haft inne honom på provspel ett tag så att vi vad han går för. Karlskronaiten Magnus Manhammar ansluter i februari till truppen och arbetar heltid med framförallt projektet "Stoppa rasismen på jobbet" som kommer ha samma upplägg som Tyringe-Niclas verk "Stoppa rasismen i skolan" fast det består mer av arbetsplatsbesök och utbildningar inom fackföreningsrörelsen.

Värvningen av Manhammar är en fin-fin nyårspresent för verksamheten och med den grabbens energi kommer Expo Utbildning som så sent som för ett år sedan kunde beskrivas som ett enmansprojekt växa ytterligare. Och nästa gång vi presenterar ett nyförvärv så kommer det garanterat vara en tjej.

tisdagen den 28:e december 2010

En berättigad käftsmäll

Min kollega från Täby har länge och väl pratat om Grotesco-gänget. Otaliga är de gånger han har suttit mitt emot mig på jobbet framåt kvällen och nynnat på Dorsins låt "Bloopers med djur".

- Mmm, det är roligt, har jag väl sagt.

Och det är och var väl roligt men det har aldrig riktigt triggat igång mig på det sätt som jag som ung tonåring gick igång på Varan TV:s allra mest pubertala utsvävningar.

Jag har väl också de senaste de senaste åren tyckt att det har gått stå i den svenska komiken. Att slentrianklicka runt och kika på youtubeklipp som det här och det här känns betydligt mer underhållande än att se på svarta killar som skämtar om att dom är svarta, tjocka kvinnor som skämtar om att dom är tjocka, tjocka killar som skämtar om att dom är tjocka och allt vad det nu är. Så konstlat. Många gånger så dåligt att en spontant arrangerad estradpoesitävling i någon sunkig källarlokal någonstans faktiskt känns både proffsig och genomtänkt

Men visst, det finns bra stand up comedy i Sverige också. Även solen har sina fläckar. Men denna för mig helt vansinniga inflation i mediebruset av så kallad ståuppkomik är helt obegriplig. Det känns inte heller som någon har sagt ifrån. Istället har andra aktörer apat efter. Jag själv som håller på med poesi eller Spoken word är en av dem och det är med en hel näve självförakt som jag säger att det har varit pinsamt. Det har varit pinsamt att höra samma gamla jävla presentationer och upplägg.

Därför kändes det så vansinnigt skönt när jag såg det här av Grotesco:



Det är en berättigad käftsmäll och en påminnelse till alla oss som vill göra poesin mer folklig om hur man inte ska göra. Bara döda fiskar flyter med strömmen.

Låt oss tala lite om white trash - del 2

Både SD-avdelningen i min hemkommun Kungsbacka och nazisternas Se & Hör, Nationell.nu, har reagerat kraftigt på mina små utspel den senaste veckan där jag menar att det går att göra något positivt av begreppet "white trash" och att jag stör mig på den vita medelklassen. Grabbarna grus i extremhögern tar givetvis tillfället i akt och slår fast att nu är det minsann den där Bengtsson som är rasistisk. Så kan man säkerligen se det.

Jag skulle nog vilja påstå att extremhögern med SD:s Mattias From och den besatte antisemiten Rickard Langén i spetsen påvisar höjden av politisk korrekthet. Egentligen är det inget märkligt alls. Vad det gäller From så är han mig veterligen uppväxt ute på gräddhyllan i Vallda och känner sig säkert träffad. Och Langén har ju en förkärlek till "dresscode" och champagne så även han sätter väl snarare sin tillhörighet till PK-eliten än vanligt hederligt folk på den svenska landsbygden.

När jag talar om "vit äcklig medelklass" så handlar det givetvis inte om att den är äcklig för att den är vit. Det handlar snarare om den ilska och frustration som jag känner inför sociala sammanhang där folk tror sig veta bättre och ha ett övertag bara för att de "har läst några kurser på universitetet" och bott "några år i Barcelona och Paris" när det i själva verket handlar om människor som fan inte kan bestämma sig - och som har haft råd till sådan lättja. Jag talar om det sociala arvet. Ett socialt arv som extremhögern endast kan erkänna när det handlar om invandrare.

Mitt försvar av white trash-begreppet handlar som jag tidigare skrivit om att det baskemej är dags för oss lantisar att stå upp för vår bakgrund. Det är inget fel att vara uppväxt i enkla förhållanden. Det är inget fel att kunna fler Björn Rosenström-låtar än studentvisor. Det är inget fel att ha statare istället för godsägare som förfäder.

Och det är heller inget fel att göra en klassresa. Att göra saker som folk i släkten inte tidigare har gjort. Förr gick folk till sjöss för att komma iväg. Nu flyttar man till Stockholm och Göteborg istället. Men fan inte till Barcelona. Och skulle nu någon göra det så är väl det okej så länge den inte tror sig vara bättre än andra för det.

Någon proffstyckare i kommentarsfältet här på bloggen konstaterar att medelklassen finns ju även i andra länder. Ja, tack för upplysningen. Men nu bor jag i Sverige. Jag är svensk så min upplevelser bygger på Sverige.

Jag kommer aldrig någonsin sluta att prata om likheterna mellan förort och landsbygd. De är så tydliga att endast en rasist eller en så kallad integrationsminister kan missa dem. Det är samma kriminalitet. Samma drogmissbruk. Samma arbetslöshet. Samma frustration. Samma jävla äckliga sociala arv och negativa förväntningar från omvärlden. Men medan goda själar i och från förorterna sedan länge har börjat se det positiva som finns i storstädernas ytterområden så låter vi oss lantisar många fortsätta att vara hunsade av en medelklass i storstäderna som fått för sig att det enda vi kan är att föda många barn, syssla med småkriminalitet och sätta vårt hopp till Jack Vegas-automater.

måndagen den 27:e december 2010

Mer rasism åt folket - då kommer snart tågen att börja rulla igen

Noterar i senaste SKOP-mätningen att både Centerpartiet och Kristdemokraterna hamnar under fyraprocentspärren. Sossarna backar mest medan SD ökar med 0,1 procent vilket givetvis får de fortsatt segerrusiga sverigedemokraterna att jubla som om repatrieringsprocessen av alla jobbiga utomeuropéer skulle börja imorgon.

Det slår mig ännu en gång att väckarklockorna borde ljuda fyrfalt för åtminstone C, KD och S. Back to basic kallas det. KD och C är uppslukade av Alliansen och det innebär att de har fått ge vika på sina hjärtefrågor eller för den delen självmant kastat dem i papperskorgen inne på Rosenbad.

Jag vet inte hur många centerpartister och center-väljare som jag träffat på under de senaste åren som är fly förbannad över Centerns så kallade svek mot landsbygden. Jippot "Stureplanscentern" etsade sig verkligen fast och opinionsmässigt slog det verkligen inte väl ut. KD borde väl således, för sin egen skull, tillbaka till det dära som kallas "värdekonservatismen". Vad som menas med det får ni och alla kristdemokrater i landet (i Jönköpings län) själva räkna ut. En annan aspekt i diskussionen om KD-raset som sällan lyfts ut fram är att KD likt de andra småpartierna inom Alliansen gett vika för Moderaterna och idag mer eller mindre står bakom den förda massavisningspolitiken.

Vad det gäller sossekrisen så borde det väl skrivas en bok om det. Eller det har säkert Göran Greider eller den socialdemokratiska tankesmedjan Prime redan gjort.

Alltså: Back to basic. Att se att sitt parti faktiskt har ett existensberättigande i den ideologi och människosyn som det vilar på. Grabbarna i SD fortsätter ju uppenbarligen på den inslagna vägen: Mer rasism åt folket. Då kommer säkert tågen att börja gå vid utsatt tid snart igen.

söndagen den 26:e december 2010

Låt oss tala lite om white trash

Sverigedemokrater och andra politiskt korrekta har reagerat på att jag använder mig av begreppet "white trash". Det är tydligen nedlåtande. Jag har hört det tidigare. Av fisförnäma medelklassmänniskor som har beskyllt mig för både klass och människoförakt.

Ja, ni vet sådana som bryr sig om miljön så pass mycket att de källsorterar som kompensation för sina resor till spännande länder med lika spännande kulturer någonstans bortom långbortistan.

Man får gärna driva med den svenska arbetarklassen. Förlöjliga och fördumma den. Använda sig av klichéer och traska runt med förutfattade meningar. Men att ta ett sådant ord i sin mun, som "white trash", det är tydligen bara för mycket.

Lite bättre då att göra som medelklassen som kan dom sociala koderna och spelen. Att säga vad man tycker, rakt upp och ner, är inte socialt gångbart. Bättre då att slå sig ner i godan ro med likasinnade på ett kafé på Södermalm och förfära sig över den idioti som lantisar och folk från kranskommuner där det mest bor personer med utomeuropeisk bakgrund (LÄS: blattar), lågutbildade, långtidssjukskrivna, alkoholiserade, finnar, arbetslösa, lågavlönade (LÄS: White trash) håller på med.

Under julhelgen så har jag inte bara ägnat mig åt vara febersjuk och spela Football Manager 2011. Jag har också tänkt på det där med "white trash". Är det inte läge för oss som inte kommer från de finare kvarteren med hembränt istället för studietradition flytandes i våra gener och vener att faktiskt ta till vara på det där begreppet?

För mig har aldrig begreppet varit ett problem och när jag på Wikipedia läser om begreppets betydelse och jämför det med ordet blattes så hittar jag slående liknelser.

Visst, det är nedlåtande, från början. Och jajamen, visst går det att hitta både det ena och det andra som är rasistiskt, i orden. Men det handlar ju givetvis om vem använder dem. Och hur dem sen används.

Jag har och hade inte så mycket till övers för kulturrealtivisterna i Gringo-gänget som härjade som allra mest för fyra-fem år sedan. Men en sak lyckades de jävligt väl med. De lyckades skapa något positivt av blattebegreppet. Det handlade inte längre enbart om strukturell rasism eller så kallade utanförskapsområden med arbetslöshet och kriminalitet. De lyckades fylla begreppet med ett innehåll av stolthet.

Likadant känner jag inför begreppet "white trash". Jag är stolt över mina rötter. Jag är stolt över att komma från en släkt där lantbruk, fiske och industriarbeten har varit de vanligaste. Jag är stolt att vara barnbarnsbarn till Hallands sista statare. Jag är stolt över alla misslyckade småföretag som finns i släkten. Och de lyckade. Och när jag stod och frös som ett fån på Annandagsbandysderbyt mellan Frillesås och Sunvära så kände jag mig för en gång skulle hemma. Även om jag är fullt medveten om att bland de 704 åskådarna så fanns det garanterat en och annan som jag inte drar jämt med. Och jag är mäkta stolt över min syster som lyckats bäst med att skilja sig från mängden genom att utbilda sig till lärare.

Jag är stolt över att inte alltid kunna dom sociala koderna. Och även om det är både pinsamt och jobbigt att behöva ursäkta dagen efteråt så känner jag ändå en viss stolthet över att bli fullast på något jävla mingel där vita äckliga medelklassungar sitter och kör upp sina CV:n i ansikten på varandra.

Så jag kommer fortsätta använda mig av ordet white trash som om det vore något bra och positivt. Det som man hatar mest kommer alltid ligga på gränsen till det man älskar och den med liknande bakgrund som väljer att leva i förnekelse kommer aldrig bli lycklig fullt ut.

Och drömmen är väl någonstans att blattarna och white trashen någon gång kan ena sig. Ni vet det där med landsbygd och förort. Samma utanförskap. Samma utsatthet. Samma gamla äckliga klassamhälle.

torsdagen den 23:e december 2010

Det kostar på att vara en självcentrerad landsortsföreläsare - en playlist

Min kollega Tyringe-Niclas gillar listor. Därför har jag satt ihop en playlist på Spotify med låtar som handlar om ställen där jag föreläst eller giggat under 2010. För er som inte har Spotify så ser listan ut så här:

1. Cool Candys: Krylbo Central
2. Andra Generationen: Hisingen
3. Fryk: Sommar på Åland
4. Alf Robertson: På en liten mysig krog i Karlstad
5. Galenskaparna & After shave: Borås, Borås
6. Torsson: Skåne län
7. Tomas Andersson Wij: Hälsingland
8. Orup: Stockholm
9. Rally: Alla känner nån från Göteborg
10. Ida Hedberg: Halland
11. Sveriges Cultband: Småland
12. Öbarna: Inbjudan till Bohuslän
13. Nick Borgen: Mitt kära Östersund
14. The Latin Kings: Botkyrka stylee
15. PF Commando: Rocken i Gävle
16. Alf Robertson: Bara tre från Örebro
17. Håkan Lidbo: Pitea partyanimals
18. The Tough Alliance: My hood
19. Eddie Meduza: Full gas till Kristianstad

Årets skräll

Jag har säkert berättat den här historien förut. Men den är så bra så låt mig göra det igen.

I slutet av mars i år hade Täby-sonen och jag varit på konspirationsteoretikerna i Vaken.se:s öppna hus ute i Bagarmossen. Vi hade vankat runt bland Förintelseförnekare, EAP:are, hippies, nationaldemokrater, rastafaris och fan vet vad. Täby-sonen som är lite av den så kallade "Sanningsrörelsens" favoritantagonist hade ganska snart fått blickarna på sig. Efter att ha hört på sekteristiska tal och sett en halvmesyr till propagandafilm bestämde vi oss att nu fick det räcka. På tunnelbanan in mot stan förärades vi av partiledaren för Frihetliga rättvisepartiets sällskap som berättade för oss att egentligen är det Bilderbergare och så kallade "Illuminatys" som styr världen. Fan vad han gick på. Det blev ett brandtal av rang. Våra medpassagerare tittade irriterat på oss.

När vi anlände Fridhemsplan fortsatte Täby-sonen ut till Solna där han bodde vid den här tiden. Själv hade jag tänkt att gå och jobba i några timmar. Klockan var väl vid åttasnåret på kvällen. Men det slog mig att kvällen till ära anordnades det ett så kallade Poetry slam på Snookerbaren som ligger i närheten av T-banan. Jag gick dit och tänkte att, va fan, om några timmar kommer lönen och jag hade ändå ingen föreläsning att ta hänsyn till dagen därpå. Freakshowen i Bagis hade tagit på krafterna och vad passar då inte bättre än att ta del av än mer galenskap?

Jag klev ner i den dunkla källaren där Snookerbaren ligger. Träffade några bekanta. Beställde in en öl. Tog del av en Poetry slam-tävling som i stort sett saknade tävlande. Vid bordet bredvid mig satt en tjej som jag hade pratat med sporadiskt några gånger. Vi hade en del gemensamt bekanta och var vänner på Facebook. För ett par år sedan hade vi chattat en natt om storheten i en del av Markoolios låtar. Hon kom ifrån Borås och hade flyttat till Stockholm några månader tidigare. Hon hade med sig några Borås-vänner som gick efter en stund. Vi kom att prata en del med varandra.

När Snookerbaren stängde ville folk dra vidare. Ett Södermalmsgäng som jag hade befunnit mig i utkanten av under våren skulle dra vidare till den så kallade Söderbiljarden och vi bestämde oss för att haka på. Det visade sig dock att det var en bra stund kvar tills att buss 4 skulle gå och eftersom lönen hade kommit och jag var på humör slängde vi oss in i taxi, tjejen från Borås och jag. Radion spelade Whitney Houstons "I will always love you". Det började kännas som en film eller så var jag bara full. På Söderbiljarden hamnade Borås-tjejen i en hetsig diskussion med en i det där Södermalmsgänget. Debatten kom att handla om Idolprofilen Andreas Carlssons självbiografi som jag naturligtvis inte hade läst och troligen inte heller kommer att läsa. Men Södermalmgängsmedlemmen gick på det där föraktade och högtravande sättet att jag kan inte kunde göra något annat än att ta Borås-tjejens parti.

Sedan hände det saker som inte ens en självutlämnande idiot som jag kan lämna ut.

På fredagen frågade Borås-tjejen vad jag skulle göra i helgen. Jag sa att jag skulle på Sverigedemokraternas valupptakt. Att jag inte hade fått ackreditering men att jag tänkte dra dit ändå och sitta i hotellobbyn och dricka kaffe. Borås-tjejen följde med och där satt vi sen. På hotell fullt av sverigedemokrater och drack kaffe. Och på den vägen är det. Idag bor vi ihop. Allt har gått så väldigt fort men så funkar väl världen för en del har jag lärt mig.

Så i tisdags när jag stod på Snookerbarens scen och tog emot publikens applåder efter att ha vunnit tävlingen Poetry Gangbang så blickade jag bort mot det där bordet där vi satt i mars. Det kändes lite som om historien upprepade sig och cirklar slöts. Och kanske är det just med den här bakgrunden som jag bjöd på klasshat av hög kaliber i Nyhetsmorgon igår morse.

Pappa var i alla fall besviken. Men det gör inget. När jag kom hem till lägenheten låg hon där och det här året, som på många sätt varit ett nådens år, blev ju inte så pjåkigt ändå.

%C3%85rets%20vinnare%20i%20Poetry%20Gang%20Bang

Övriga nominerade: Alex Bengtsson får ett förstahandskontrakt, Nazistpartiet Svenskarnas parti tar ett kommunalt mandat i Grästorp, HBK åker inte ur Allsvenskan.

måndagen den 20:e december 2010

Makten framförallt eller att stå för vad man säger?

Socialdemokraterna är ju i någon slags kris, sägs det. I partiet pågår nu lobbyverksamheten frenetiskt om vem, eller vilka, som ska styra partiet. Socialdemokraterna är fortfarande ett gigantiskt parti, jämfört med de övriga riksdagspartierna, även om partiet dalar i opinionen och gjorde ett katastrofalt val häromsistens. Partiet har sina samarbetspartners i form av folkrörelser som LO-förbunden. Det blir således många som komma med sina perspektiv och idéer. Och uppenbarligen finns det stora åsiktsskillnader om politiken. Vad som ska göras och vad som har gjorts bra och mindre bra är sådant som för ledan debatteras och diskuteras inom den så kallade socialdemokratin.

Därför kan det finnas en poäng, att än så länge, stå upp för vad man har sagt. Policys och ställningstagande som sittande partiledning har varit konsekventa med och som hittills inte har kritiserats i debatten.

Den avgående partiledaren Mona Sahlins mantra: "Själv kommer jag aldrig, aldrig någonsin, aldrig någonstans, att medverka till att socialdemokratin gör sig beroende av eller samarbetar med Sverigedemokraterna" har blivit en klassiker som varje sosse borde kunna rabbla i sömnen vid det här laget.

Men i skånska Burlöv. Sydsvenskan rapporterade under måndagskvällen att det blev som det tidigare hade ryktats om att Socialdemokraterna i den lilla kommunen hade gjort upp med just Sverigedemokraterna. SD röstade för att den lokala S-ledaren Katja Larsson skulle kommunstyrelseordförande och i utbyte fick Sverigedemokraternas Lars-Anders Espert för en månad sedan platsen som kommunfullmäktiges andre vice ordförande.

På sociala medier har jag under den sena måndagskvällen sett arga sossars reaktioner:

- Att kohandla med fascisterna är fan inte OK, skriver en arg sosse hemmahörandes i Uppsala.


Och jag antar att det heller inte är OK att bryta vallöften. En sak som ofta glöms i debatten om SD är att partiet de facto är Sveriges mest impopulära parti. Frågan är vad Socialdemokraterna i Burlöv, på sikt, har att tjäna på att göra upp med det högerextrema partiet. Samarbetet lär bli ett perfekt slagträ för politiska motståndare under den kommande mandatperioden och i nästkommande kommunalval.

Och sossarna framstår dessutom, ännu en gång, som ett parti där makten betyder mer än politiken.

När det blir som man har tänkt sig

Inledningen på Håkan Hellströms låt "Tro & tvivel" brukar jag inte bara skandera när jag är glad i hatten tillsammans med kollegor som Örebroaren eller andra själsfränder som Frillesåspoeten Kevin Broberg. Jag brukar ändra på den så där lite skoj när jag romantiserar något som har hänt. Den ursprungliga textraden går som bekant så här:

"94:a hade jag ett fast jobb
på Pååhls bagerier"


Jag vet inte om den här historien går att omformulera till en Tro & tvivel-textrad men en bra historia är det i alla fall.

Hösten 2009 satt Dalslänningen och jag inne i konferensrummet och diskuterade hur vi skulle utveckla Expo Utbildning. Vi gick igenom vilka olika folkrörelser och organisationer där vi frekvent verkade och vilka projekt som pågick. Efter en stund började vi prata om vilka miljöer och sfärer där folk och fortbildning om organiserad rasism och intolerans behövdes mer och där vi också kände att Expo Utbildning skulle kunna bidra mer.

Skolvärlden var en sådan miljö. Visst, åkte jag redan land och rike runt och föreläste för både lärare och elever. Men det behövdes något mer. Jag var ohyggligt less på alla dessa "mångkulturella temadagar" som anordnades antingen av ren lathet eller i brist på ett långsiktigt tänkande. Under åren hade jag också märkt en stor efterfrågan från lärare och elever om mer undervisningsmaterial och lättillgänglig fakta om organiserad rasism och intolerans.

Jag minns vem av oss som gå på det men efter det där mötet var vi överens om att vi skulle få ihop medel till göra en skolsajt, en kunskapsbank för både lärare och elever, om organiserad rasism, främlingsfientlighet och intolerans. Vi hörde av oss till våra samarbetspartners i Stiftelsen Natur & Kultur och snart även till Lärarnas riksförbunds forum för samhällsvetenskap och humaniora. Under våren 2010 anställdes Jonathan Leman som redan fanns som Expo-medarbetare, både på tidskriften och i utbildningsverksamheten.

Resultatet blev Expo Skola som lanserades i maj. Sajten används redan så pass flitigt att vi i november bestämde oss för heltidsanställa Leman för att fortsätta utveckla sajten och ha hand om Expo Utbildnings fortsatta fortbildningsarbete för både lärare och elever. I arbetet med Expo Skola ligger också kontinuerliga fortbildningstillfällen som vi anordnar tillsammans med Natur & Kultur och Lärarnas Riksförbund.

En succé med andra ord. Tack vare till en början lite snack som sedan blev verkstad tack vare en charmig kille som faktiskt är uppvuxen i Täby. Årets succé är utom tvivel Expo Skola.

Övriga nominerade: Frillesäsingen Jonas Matsson blir årets webjoker till Melodifestivalen, Håkan Hellströms skiva "Två steg från paradise", HBK snuvar Malmö FF på succétränaren José Clotet Ruiz.



Imorgon: Årets skräll.

Sveriges "öppna gränser" är en vanföreställning

"Det är bättre att hjälpa folk på plats" är ett vanligt argument från rasister och främlingsfientliga som vill stänga gränserna till Sverige och göra det mer eller mindre omöjligt för människor att söka sig en fristad här. En del som är för en någorlunda human flyktingpolitik brukar ha svårt för den typen av argumentation. Och rasisterna älskar den situationen. "Man kan ju hjälpa många fler då", brukar det heta.

Det är säkerligen så att både ett ökat bistånd (något som den svenska extremhögern är emot) och mer pengar till FN:s flyktingorganisation (UNCHR) skulle hjälpa fler människor som är på flykt men konflikten när det handlar om vad skattemedel går till står ju givetvis inte mellan en antingen human flyktingpolitik eller stängda gränser med lite extra samvetespengar till UNCHR som följd. Vill man på allvar hjälpa människor förespråkar man givetvis både en human flyktingpolitik, ett högt bistånd och pengar till UNCHR.

Det ska krävas en rabiat sverigedemokrat för att inte heller inse att det faktiskt finns pengar i Sverige. Den som inte tror mig kan ju alltid läsa den här artikeln från tidningen Affärsvärlden.

I förra veckan skrev jag om de 30 irakiska män som skulle utvisas till områden som UNCHR beskriver som "En farlig och direkt olämplig zon" och trots att personerna väntade på besked från Europadomstolen om uppskjuten utvisning. Totalt resulterade det i att 20 personer skickades till Irak. Nu får Sverige, återigen, kritik av UNHCR för den typen massavisningar som landet bedriver.

"De här tvångsutvisningarna sker samtidigt som fem av våra kontor rapporterar en tydlig ökning av kristna irakier som flyr Bagdad och Mosul", skriver UNCHR på sin hemsida. Även Europarådet manar nu till Sverige att sluta upp med den här typen utvisningar. Men Sverige fortsätter.

Och dess värre tiger de flesta av oss. Vi är väl i fullt sjå med att låta oss luras av Sverigedemokraternas eviga tragglande om att "hjälpa människor i deras närområden".

söndagen den 19:e december 2010

Och de nominerade är - del 4

Det sägs att jag har semester. Det hindrar mig dock inte från att dels tipsa om nya Expo.se som kom upp under söndagen och dels slå fast det faktum att Expo Utbildning föreläste 390 gånger under 2010 för cirka 32000 personer.

Något som heller inte går att hindra är att fortsätta den lilla galan "Frillesåsdrinkar och fascism - best of 2010". Det är således dags att presentera de nominerade i två nya kategorier. Håll till godo:

Årets succé:

Sajten Expo Skola
Frillesäsingen Jonas Matsson blir årets webjoker till Melodifestivalen
Håkan Hellströms skiva "Två steg från paradise"
HBK snuvar Malmö FF på succétränaren José Clotet Ruiz

Årets skräll:

Alex Bengtsson får ett förstahandskontrakt
Nazistpartiet Svenskarnas parti tar ett kommunalt mandat i Grästorp
HBK åker inte ur Allsvenskan
Alex Bengtsson går på dejt på Sverigedemokraternas valupptakt

Årets halvmesyr: Rasmus fiasko i Vimmerby

Den 9 november 2006 föreläste jag på Folkets hus i småländska Vimmerby. Jag hade varit i Uppsala tidigare på dagen och tåget var tokförsenat. Pinsamt värre. Det var i alla fall fullsatt i lokalen. Och ganska snart upptäckte jag att en grupp "nationella" fanns på plats. Tidigare under året hade en grupp nazister attackerat en ABF-studiecirkel om arbetarrörelsens historia som några medlemmar i Socialistiska partiet arrangerade. I kommunen hade både Svenska Motståndsrörelsen och Nationalsocialistisk Front hade aktiva avdelningar. Jag kände igen några av "de nationella" på plats.

Föreläsningen handlade, föga förvånande, om den svenska extremhögerns historia. I en recension som senare publicerades på Svenska Motståndsrörelsens hemsida fick jag faktiskt beröm för den historiska delen av föreläsningen. Däremot blev det lite tjafs när vi började prata politik. Och så kunde inte de nationella pojkarna att komma med några klassiska högerextrema lögner.

Tillsammans med SMR-aktivisterna satt en kille som presenterade sig som "nationaldemokrat". Jag blev förvånad. Han hade uppenbarligen gått med i partiet nyligen. Och startat upp en avdelning. Det kändes en aning märkligt. Nationaldemokraterna var redan då ett dalande parti.

Sedan den kvällen har man i alla fall i över fyra år kunnat följa Nationaldemokraternas verksamhet i Vimmerby via webben. Den unge mannen som heter Rasmus Gårdebrink har outtröttligt delat ut flygblad och tidningar. Och i takt med att ND allt mer har utvecklats till lokalparti i Södertälje med omnejd har Vimmerby-avdelningen utvecklats till partiets sista hopp utanför Stockholms läns södra delar.

Och i och med att Sverigedemokraterna inte hade bedrivit någon kontinuerlig verksamhet i kommunen så trodde jag i min enfald att Rasmus Gårdebrink faktiskt hade en chans att komma in i kommunfullmäktige i valet 2010. När jag träffade honom i under Politikerveckan i Almedalen i somras så var han tvärsäker. Det var snarare en fråga om hur många mandat hans parti skulle erövra, menade Rasmus.

Men något mandat blev det inte. Det blev ynka 77 röster (0,78 procent) menade osynliga partiet Sverigedemokraterna dundrade in med två mandat. Satsningen i Vimmerby blev en halvmesyr. Det räckte inte att partiledaren Marc Abramsson åkte ner i valrörelsen och pratade om skillnaderna mellan SD och ND på ett öde torg. Inte heller Gårdebrinks utspel i valrörelsen där han gick ut och sa att han skulle starta ett medborgargarde.

Fyra års flygbladsutdelande visade sig vara lönlöst. Om Gårdbrink vandrar tillbaka till moderskeppet, Svenska Motståndsrörelsen, återstår att se.

fredagen den 17:e december 2010

Dragan blev "rövknullad" och sökte jobb på Youtube

För ett par år sedan gick den då nyblivne SD-medlemmen Dragan Klaric ut på sin blogg och vädjade till läsarna om att donera pengar. Dragan hade en dröm. Han ville starta en sverigedemokratisk webtv-kanal. Efter någon månad fick Dragan sin kamera. Tillsammans med några kamrater i Sverigedemokraterna startade han således "SD-Television". En webtv-kanal som snart gjorde sig känd för sina mästerverk. Vem minns till exempel inte inslagen "Hannas fabrik" eller när Hans-Olof "Hasso" Andersson bjöd på sina egna tolkningar av de sverigedemokratiska hitsen "Blåsippans väg" och "Vi är på gång nu!"? "Hassos" skådespel i showen "Jakten på Rune Rutenberg" är en annan unforgotten classic.

Dragans webtv-satsning växte till ett jättelikt monster som var på god väg att krossa det politiska korrekta mediamonopolet. Under Almedalsveckan barrikaderade Klarics legion av webtv-aktivister mediacentret och bjöd på minnesvärda entréer och sortier under seminarierna.

Men strax efter Almedalen slutade Dragan abrupt att lägga upp inslag på sin Youtube-kanal. Mitt under den brinnande valrörelsen briserade bomben när Dragan meddelade följande i en kommentar på sin kanal:

"Som alla redan har märkt så har SD Television inte producerat eller publicerat något på_ länge. Orsaken är den att man 1 månad innan valet rövknullar mig genom att komma och kräva att jag ska lämna ifrån mig SD Television. 2 år och 8 månader av troget och lojalt engagemang i partiet är helt plötsligt som bortblåst. Därför har jag nu beslutat mig för att lämna partiet och lägga ner SD Television. Jag kommer inte att ta bort kanalen från Youtube utan den får vara kvar och visa er tittare vad man kan uppnå genom hårt arbete. Jag vill avsluta med att tacka alla mina medarbetare och jag önskar dem all lycka i framtiden”.

Partisekreterare Björn Söder menade sedan att ett missförstånd måste ha uppstått men att den gode Dragan inte var välkommen tillbaka.

Efter den dramatiskt avslutade romansen har Dragan ägnat stor möda åt att kritisera sitt forna parti. Men det är jobbigt att inte ha något att göra. För några veckor sedan testa den fantasirike Klaric ett nytt grepp för att få ett nytt arbete. Han sökte jobb via Youtube.

Nu har Dragan startat upp en konkurrerande kanal till Sverigedemokraternas webtv-satsning. Än så länge har han dock inte fått något nytt arbete. Inte ens Nationell Idag verkar ha hört av sig:




Övriga nominerade: Per "Texas" Johanssons lämnar Halmstads Bollklubb, The Ark splittras, Nazisten som lyckades bli av med sitt kommunala mandat i Grästorp.


Imorgon: Årets halvmesyr.

torsdagen den 16:e december 2010

Broilers är ni allihopa


Expressen skrev idag om maktkoncentrationen i Sverigedemokraterna. Om hur tre av grabbarna i "De fyras gäng" har sina babes anställda i partiet. Jimmie har sin flickvän Louise Erixson anställd som sekreterare på riksdagen. Han har dessutom sin svärmorsa, Louises mamma Margareta Sandstedt, som kollega i den sverigedemokratiska riksdagsgruppen.

Nyskilde partisekreteraren tillika gruppledaren i riksdagen Björn Söders nya flickvän, Anna Wigenstorp, ska börja jobba för partiets infoavdelning i Kristianstad. En avdelning där även partiideologen Mattias Karlssons fru Gabriella Hedarv (tidigare Johansson) redan arbetar. Expressen är också den första tidningen som också nämner det faktum att Åkesson tidigare har haft ihop det med Karlssons lillasyrra.

Nåväl. Nu skiter vi i skvallret för en stund. Vill ni ha sånt kan götta er i Alexandra "#Äntligen" Brunells blogg eller bland SDU:aren Stefan Lundkvists festbilder.

En sak som har stört mig under lång tid när jag har åkt runt och föreläst om Sverigedemokraterna är bilden som en del av partiets motståndare verkar ha av partiet. Jag har många gånger fått tesen presenterad för mig att SD skulle vara ett parti som drivs av idealister och som inte agerar likt "dom vanliga partierna".

- Det är vanligt folk. Ingen jävla politiskt adel där alla ligger med alla och anställer varandras fruar, flickvänner, svågrar och så vidare, är en typisk föreställning som jag har fått höra.

Det är skitsnack. Sverigedemokraternas toppskikt är och har alltid varit ett grabbgäng. Till en början var det gänget runt den gamle NRP:aren Anders Klarström. Sedan var det Mikael Jansson och hans "bunkergäng". Nu är det "De fyras gäng" och den enda skillnaden är att nu finns det stålar att anställa släkt och vänner för.

Precis som i "dom andra partierna".

Broilers är dom allihopa. Och gå inte på det antietablissemangstugget om att SD skulle skilja sig från mängden. Dom är lika goda kålsupare dom också. Om inte än värre.

Foto: Expo.

Den "seriöse" nazisten som blev oseriös





När rösterna var räknade i den lilla kommunen Grästorp i Västergötland stod det klart att kommuninnevånarna hade lyckats med en historisk bedrift. För första gången sedan Andra Världskriget hade ett nazistiskt parti valts in i en folkvald församling. När krutröken hade lagt sig efter högerextrema Sverigedemokraternas riksdagsinträde riktades media blickar mot den lilla kommunen där Svenskarnas partis, tidigare Nationalsocialistisk Front, partiledare Daniel Höglund hade blivit invald. En stor debatt drog igång där de övriga Grästorpspolitikerna körde den typiskt svenska bortförklaringsmodellen om att väljarna minsann inte hade känt till vad de egentligen röstade på. Politikerna hävdade också att de inte hade märkt av nazistpartiet förrän i valrörelsen. Ni som har följt min blogg ett tag känner till historien. Mer går att läsa här.

Den 4 november var det så dags för det första kommunfullmäktigemötet för Daniel Höglund. Jag var på plats för att bevaka den historiska händelsen för Expos räkning. Redan då, i korridorerna på Grästorps konserthus, skvallrades det om att Höglund skulle kunna bli av med sin plats i kommunfullmäktige. Höglund som hade folkbokfört sig i kommunen ett par månader innan valet bodde nämligen inte inom Grästorps gränser på riktigt. Han var skriven hos en partikamrat men i själva verket bodde partiledaren kvar med sin familj i Vargön som ligger i Vänersborgs kommun. Den 24 november kunde den lokala radiostationen Radio Varan avslöja att Höglund de facto kom att kunna bli av med sin plats i fullmäktige. Nazistledaren var nämligen inte längre skriven i Grästorp.

ikväll beslutade Grästorps kommunfullmäktige att entlediga Daniel Höglund från sitt uppdrag. På min före detta kollega Daniel Olssons Twitter läser jag att Höglund vädjat till fullmäktigeförsamlingen men kommunchefen verkar ha varit hård i tonen:

- Du har försökt manipulera det demokratiska systemet, ska han ha sagt.

Inte så konstigt, tänker jag. Killen företräder ju faktiskt ett parti som i sitt program vill avskaffa det demokratiska styrelseskicket.

Daniel Höglund ska ha meddelat att han i fortsättningen tänker närvara vid sammanträdena och den ersättare som skrivits in på en blank valsedel kommer att ta över platsen. Personen ifråga är en relativt anonym partikamrat till Höglund som saknar den erfarenhet som Höglund besitter. Men uppenbarligen räckte heller Höglunds kompetens till.

Åter till det första kommunfullmäktigesammanträdet. Efter mötet försökte jag få till en kort intervju med Daniel Höglund som glatt svarade på övriga mediers frågor. Jag fick, föga förvånande, ett nej till svar. Höglund menade att blaskan jag jobbar för var "oseriös". Jag blev lite förvånad. Grabbar av Daniel Höglunds kaliber brukar i normala fall hävda ett jag företräder "den sionistiska judelobbyn".

En kväll som denna kan man ju fråga sig vem som är oseriös. Daniel Höglund har onekligen lyckats med årets bedrift. Han är killen som lyckades bli den första nazisten som blev invald i en folkvald församling sedan 1940-talet (om man räknar bort Marc Abramsson) OCH dessutom bli av med sitt kommunala mandat vilket är en bedrift i sig.

Övriga nominerade: Gruvarbetarna i Chile, Det franska herrlandslaget deltagande i Fotbolls VM.

Foto: Expo.


Imorgon: Årets sorti.

onsdagen den 15:e december 2010

Nazisternas Se & Hör läxar upp Nordisk Ungdom

Den nationaldemokratiska utbrytargruppen Nordisk Ungdom gick i lördags ut med ett pressmeddelade där organisationen ger sin syn på bombdådet i Stockholm:

"Eftersom personen som ligger bakom detta dåd är muslim är det lätt att lägga en kollektiv skuld mot muslimer och beskylla dem för detta dåd. Detta vore dock fullständigt felaktigt."

Nordisk Ungdom skriver också att:

"Skulden ska helt och hållet läggas på Sveriges ledare med Fredrik Reinfeldt i spetsen som väljer att dra in Sverige i konflikter som inte berör det svenska folket. Det finns inga ursäkter för den imperialistiska politik som Sverige idag bedriver. Reinfeldt och hans gelikar har ingen rätt att med våld inta en annan nation för att påtvinga dem ett nytt styre. Det blod som spilldes igår och allt det blod, både svenskt och afghanskt, som spillts i Afghanistan är alltså på Reinfeldts händer."

Organisationens uttalande ledde till bitsk kritik från meningsfränder inom den svenska vit makt-rörelsen. Andra organisationer som exempelvis Svenskarnas parti och Info-14 (med nätverket Fria Nationalister) är snarare inne på den sverigedemokratiska analysen: Att terrordådet är ett resultat av den påhittade massinvandringen och det så kallade mångkulturella samhället. Även Nationaldemokraterna är inne på det spåret.

Webtidningen Nationell.nu, även känt som nazisternas Se & Hör, är hårdast i sin kritik mot Nordisk Ungdom. Sajtens chefredaktör och högsta höns hävdar i en ledarartikeln "Nej, nej, nej – islam är inte vår vän" att islamisterna i Sverige bara utnyttjar vit makt-rörelsen som nyttiga idioter:

"Mohamed Omar tycks se oss som nyttiga idioter. Detta märktes inte minst under al-Qudsdemonstrationen. En grupp nationalister står på marken och skriker antisionistiska slagord tillsammans med muslimer, medan en muslimsk agitator står i talarstolen och talar om muslimskt världsherravälde och skriker ”Alahu Akbar”. Han nämnde inte ett ord om svenskarnas rättigheter, för i Mohamed Omars ögon skall vi alla bli muslimer."

Sedan passar chefredaktören på att påpeka att i fredags, dagen innan Salemmarschen, minsann var ute på gallej med den tyske högerextremisten Frank Rennicke och två vänner. Nazisternas skvallerjournalist nr 1 tar tillfället i akt att också slå fast att islam är en "mångraslig religion".

"Jag var ute på krogen med Frank Rennicke och två av hans tyska kamrater i fredags. Vi kom in på rasfrågan och jag sade att den nordiska rasen betyder allt för mig.

En av tyskarna höll med och sade att tyska kvinnor inte ens är i närheten av den svenska kvinnans ”gudomliga skönhet”.

Jag blev tämligen förvånad, bland annat på grund av de filmer och affischer man sett från Tredje riket. Men den ene tysken sade då att Hitlers propaganda var just propaganda.

”Hitler valde ut typiska nordbor för sin propaganda. I själva verket finns det inte alls så många vackra kvinnor i Tyskland”, berättade han.

Vi nordbor är alltså så unika att vi inte ens kan vända oss till Tyskland för raslig överlevnad. Våra tyska kamrater avgudar vårt unika utseende och våra kvinnor, inte sina egna.

Trots detta väljer alltså Nordisk Ungdom att lägga sin tid, kraft och energi på att försvara gruppen muslimer, som just på grund av sitt stora antal, höga barnafödande samt sin egocentriska, internationalistiska och mångrasliga religion håller på att utrota oss."


Efter uppläxningen från Nationell.nu och andra aktörer inom vit makt-rörelsen har Nordisk Ungdom gått ut med ett förtydligande kring sitt pressmeddelande där organisationen bland annat skriver att:

"Att enbart rikta kritik mot islam och islamistiska terrorister, utan att se det hela i ett större perspektiv, är inte bara intellektuellt ohederligt. Det är även direkt farligt utifrån ett samhällsanalytiskt perspektiv. Detta då det lyfter fokus från ett viktigt område som även det måste belysas om man vill komma åt de bakomliggande orsakerna till den terrorism som Sverige nu har fått uppleva."

"De bakomliggande orsakerna" torde vara vanföreställningen om den judiska världskonspirationen.

Imorse medverkade jag i radioprogrammet P1-Morgon om bland annat dispyterna inom vit makt-rörelsen. Inslaget går att lyssna på här.

Levi Klausen gör det igen

"Uppmanar alla nationalister att spika upp grishuvuden på ytterdörrarna!!! För att hålla muslimerna borta".

Uppmaningen kommer från Sverigedemokraternas starke man i värmländska Filipstad Levi Klausen, avslöjar Expo.se. Klausen som blivit lite av en rikskändis för sin medverkan i SVT:s Värmlandsnytt tidigare i år fick också för sig att hans Facebooksida hade blivit hackad i helgen. SD-politikern hade en glasklar teori om vem som låg bakom hackningen:

"Någon apa från Azerbadjan hade roat sig med att logga in på min FB tidigare idag. ??? muslimer ???".

Även uppmaningen om grishuvudena kom på Facebook. Expo har förgäves sökt Levi för en kommentar.

Vad allmänheten kanske inte känner till är att Levi Klausen likt partikamraten Christian Westling har ett stort intresse av att uttrycka sig genom musik. Nedan har ni ett exempel på ett av Klausens musikaliska alster:

Och de nominerade är - del 3

Dags för tre nya kategorier i Sveriges enda viktiga och riktiga gala: "Frillesåsdrinkar och fascism - best of 2010". Och de nominerade är:

Årets bedrift:
Gruvarbetarna i Chile
Det franska herrlandslaget deltagande i Fotbolls VM
Nazisterna som tog ett kommunalt mandat i Grästorp
Nazisten som lyckades bli av med sitt kommunala mandat i Grästorp

Årets sorti:
Per "Texas" Johanssons lämnar Halmstads Bollklubb
Dragan Klaric lämnar Sverigedemokraterna
The Ark splittras
Nazisten som lyckades bli av med sitt kommunala mandat i Grästop

Årets halvmesyr:
Nationaldemokraternas valrörelse i Vimmberby
Sverigedemokraternas valrörelse i Kiruna
Halmstads Bollklubbs säsong i fotbollsallsvenskan
Nazisten som lyckades bli av med sitt kommunala mandat i Grästop

"Pursvenske" Ulf Nilson, extremhögern och de kristna fundamentalisterna

Expressens krönikör Ulf Nilson som på debattsajten Newsmill för ett tag sedan beskrev sig själv som "den legendariske världsreportern Ulf Nilson"sprider ännu en gång främlingsfientliga dynga via Expressens tryckpressar. I artikeln "Ingen risk att de militanta muslimerna lyckas i sin avsikt" utövar Nilson en av sina paradgrenar, nämligen kollektiv skuldbeläggning:

"Faktum är att vi, ja, svenskarna, faktiskt är på väg att avskaffa oss, om än sakta. Obs! att nu raljerar jag inte längre. Sverige har sen länge minskande befolkning, ja, om vi ser till pursvenskar. Varje par föder statistiskt sett färre än två barn, lika med minskning. Våra invandrare, numera omkring 20 procent, av vilka 400 000 muslimer (varav de allra flesta naturligtvis inte är islamister), föder betydligt fler. Det är oundvikligt att det muslimska inflytandet växer.
Kort sagt: vi befinner oss i krig, Sverige liksom alla andra europeiska länder (och naturligtvis "den store satan", USA). Det är ett krig på sparlåga men livsfarligt likafullt".


Man skulle kunna tro att det är hämtat från någon sverigedemokratisk kommunpolitikers blogg eller Nationaldemokraternas partiorgan Nationell Idags ledarsida. Men icke. Det är en krönika i den "liberala" tidningen Expressen.

Det är som sagt inte första gången Nilson står hand i hand med extremhögern. Tidigare i år när en äldre kvinna misshandlades och senare avled i Landskrona kopplade Nilson samman det tragiska överfallet med den högerextrema vanföreställningen om en så kallad "massinvandring". Ett begrepp som bara Sverigedemokraterna och vit makt-rörelsen använder sig av. Och Ulf Nilson.

Men det är inte bara gällande invandringen och muslimer som Nilson och extremhögern håller med varandra. När de kristna fundamentalisterna i nätverket "Bevara Äktenskapet" samlades till ett slags protestmöte i Sankta Clara kyrka i Stockholm agerade Nilson "expert" via länk. Inte så konstigt kanske då samme Nilson även agerar "expert" i den Livets Ord-anknutna tidningen Världen Idag. En tidning som ofta ägnar sig åt både homofobisk och antimuslimsk propagandaföring. Nilson är dock inte ensam Expressen-medarbetare som knäcker extra för Världen Idag. Även Marcus Birro huserar i Världen Idag.

Avslutningsvis. Ulf Nilson och de som går på hans propaganda om att "vi" "pursvenskar" snart kommer vara i minoritet kan alltid göra övningen om demografi som finns på sajten Expo Skola.

tisdagen den 14:e december 2010

Massavisningar är verkligheten medan SD fortsätter ljuga om en massinvandring

Idag avvisas ett trettiotal personer till Irak. Personerna får återvända till områdena Bagdad, Kirkuk och Ninewa. Dessa områden är platser som FN:s flyktingorganisation UNHCR starkt avråder länder att avvisa och deportera människor till. Bagdad beskriver UNHCR som "En farlig och direkt olämplig zon". Ändå väljer det svenska Migrationsverket att avvisa människor just det. Personerna väntar dessutom på besked av Europadomstolen om uppskjuten avvisning. Ändå väljer den svenska myndigheten att deportera iväg trettio personer till förhållanden som alltså FN beskriver direkt farliga.

På Asylgruppen i Lunds hemsida går det också att läsa att bland dem som deporteras finns en man som har en flickvän som är svensk medborgare. Tillsammans har de en femårig son. En annan av de som nu deporteras har en fru som även hon är svensk medborgare. Mannens fru är gravid i åttonde månaden. En tredje man som deporteras har en fru med permanent uppehållstillstånd i Sverige. Även hon väntar barn.

Så här ser svensk migrationspolitik ut. Den som talar om vidöppna gränser och en human flyktingpolitik kan dra något gammalt över sig. Sverige är de facto det landet som under 2000-talet prickats flest gånger av FN:s kommitté mot tortyr på grund av de avvisningar som har gjorts till fruktansvärda förhållanden.

Den som står och hojtar om en "massinvandring" eller för den delen har gått på Sverigedemokraternas och liknande gruppers lögner och överdrifter bör nog ta sig en rejäl funderare. Verkligheten är nämligen annorlunda. Det pågår snarare massavisningar än den jävla vanföreställningen som högerextremisterna kallar för "massinvandringen".

Årets högerextrema händelse

Dags att kora vinnaren i den tunga kategorin "Årets högerextrema händelse" i min lilla bloggala "Frillesåsdrinkar och fascism - best of 2010". Vinnaren är givetvis solklar:



Övriga nominerade: Christian "Mediaträning" Westling sjunger Kungssången, Levi Klausen medverkar i Värmlandsnytt och Marc Abramsson håller torgmöte medan Jimmie Åkesson äter glass i Visby.

Den misslyckade självmordsbombaren som både SD och PK-media glömde

"Indränkt av tändvätska och bilen laddad med lättantändliga vätskor samt två gasoltuber styrde kvinnan mot kommunhuset. Polisen lyckades i sista stund stoppa henne innan hennes hot verkställdes."


Så börjar en nyhetsartikel på Östersundspostens hemsida från den 28 januari i år.

I Sveg i Härjedalen hade en kvinna bestämt sig för att spränga både sig själv och kommunhuset i luften. Kvinnan hade en halvtimme tidigare ringt till larmcentralen och sagt att hon tillsammans med andra skulle utföra dådet. Nu lyckades polisen i sista stund hindra kvinnan.

– Om bilen och dess innehåll tagit eld hade det kunnat sluta riktigt illa, sa polisen Bengt-Ove Nylén som fanns med vid gripandet till Östersunds Posten.

När jag googlar runt så hittar jag nästan ingenting om dramatiken som utspelade sig i Norrland för snart ett år sedan. Inga politiker eller ledarskribenter som varnar för det växande terrorhotet. Och inga högerextremister som drar slutsatsen att det ligger i den norrländska kulturen att vilja spränga både sig själv och kommunhuset i luften om man kommer på kant med orättvisan.

Man kan fråga sig vad det beror på? Om något likande hade skett i låt oss säga Stockholm eller Malmö så hade väl händelserna debatterats fram till valet. Fast det är klart. Kvinnan var ju inte muslim.

---


Tack Gunnar för tipset.

Christian Westling gör det igen

Noterar att den sverigedemokratiske stekaren Christian Westling har gått med i Facebookgruppen ""Självmordsbombare i Stockholm? Stäng Migrationsverket NU". Se där ja. Westling som också sitter i Sverigedemokratisk Ungdoms styrelse är med andra ord inte helt överens med partiledare Åkesson som faktiskt slog fast att terroristerna i Sverige inte är invandrare. De är extremister, menade Åkesson igår samtidigt som han inte kunde låta bli att konstatera att "de" är andra och tredje generations invandrare som bor i förorterna. Jag vet inte vad Åkesson bedömer som en förort. Mig veterligen kom självmordsbombaren ifrån Tranås i Småland...

Åter till Christian Westlings ställningstagande på Facebook. Jag vet inte om Westling och hans kompisar i den nya Facebookgruppen har sett statistiken på invandring för rekordåret 2009. Menar Westling och hans meningsfränder att även de 18 517 återvandrande svenskarna också är mer potentiella självmordsbombare än han själv?

Ännu en gång är byxorna nere. Christian Westling borde syssla med något han är bra på. Sjunga till exempel:



Eller inte.

måndagen den 13:e december 2010

Låt oss tala lite om politisk terror


För två år sedan gjorde tidskriften Expo en granskning om mord där organiserade inom den svenska extremhögern och vit makt-rörelsen var förövarna. 23 mord hittades begångna under de då senaste 25 åren. Lasermannens härjningar räknades inte in. Och även några mord där det fanns ett rasistiskt motiv men inte fanns en koppling till extremhögern.

Bland de mördade återfanns den 14-årige antifascisten John Hron som mördades sommaren 1995 av nazister i Kode utanför Kungälv i Bohuslän. Samma år knivmördades även ishockeyspelaren Peter Karlsson från Västerås och Gerard Gebeyo i skånska Klippan. 1999 sköts poliserna Olov Borén och Robert Karlström ihjäl i Malexander efter att ha jagat tre nazister efter bankrån i Kisa. Polismännen avrättades med sina egna tjänstevapen. Den nazistiska tidningen Info 14 beskrev sedan morden som "hämnd". 1999 mördades också fackföreningsmannen Björn Söderberg av en organiserad nazist. 2008 mördades 19-årige Mikael Andersson i Lidköping. Andersson hittades i en gödselstack. Förövaren var en nazist som var arg för att Mikael Andersson hade vittnat mot honom. Årets innan misshandlas en 55-årig man i Upplands Väsby så brutalt att han senare avlider. Samtliga tre förövare hade kopplingar till Nationalsocialistisk Front (numera Svenskarnas parti).

Jag ser ingen som helst anledning att förringa helgens självmordsattentat i Stockholm. Men det är både okunnigt, historielöst och att blunda för verkligheten genom att tala om "terrorhotet" från islamister när man samtidigt tiger, förnekar och förringar det nazistiska våldet.

Medan islamister är ideologiskt medvetna och religiösa fanatiker beskrivs nazister som begår hatbrott efter hatbrott som "socialt utsatta", "missnöjda" eller "vilseledda". Inkonsekvensen är många gånger uppenbar. Och jag undrar var alla sverigedemokrater och andra som värnar om rikets säkerhet är någonstans i den politiska debatten när invandrare, homosexuella, antifascister och andra som inte passar in i nazisternas etniskt och rasrena Sverige drabbas av ett politiskt våld som till och med har haft dödlig utgång.

De senaste tjugo åren har dessutom åtskilliga flyktingförläggningar satts i brand. Moskéer och synagogor har vandaliserats. Och judiska kyrkogårdar har skändats - av både organiserade högerextremister och icke-organiserade. År 2003 attackerades Prideparaden i Stockholm. Attacken leddes av Nationaldemokraternas partiledare Marc Abramsson. Samma Abramsson som på söndag hade tänkt sig att vinna poänger på det fruktansvärda traumat i Stockholms i lördags.

Sist men inte minst. I lördags demonstrerade cirka 700 nazister i Salem. Den så kallade Salemmarschen anordnades för tionde året i rad. År 2003 hade marschen deltagarrekord på cirka 2000 nazister. Bland talarna återfanns Magnus Söderman från nazistiska våldsorganisationen Svenska Motståndsrörelsen. Nazistledaren avslutade sitt aggressiva tal på följande vis:

"Vi väcker gudarna och när dessa har vaknat kan så kan man inte fly undan Ragnarök. Det vill vi inte heller. Vi behöver den renande elden. Så låt trumpeterna blåsa till anfall. Låt svärden blixtra. Segern ska bli vår. Hell seger!"

Återigen: Närmare 2000 nazister lyssnade på Södermans tal. Mig veterligen stormade varken ledarskribenter eller politiker ut och talade om den våldsinriktade och radikala naziströrelsen.

Man kan undra vad som hade hänt om 2000 islamister hade befunnit sig i Salem och lyssnat på liknande tal.

Hur hade media reagerat? Hur hade politikerna reagerat? Hur hade Jimmie Åkesson reagerat? Och hur hade SÄPO reagerat?

Och slutligen: Hade alla "svenskar" tvingats ta avstånd från Södermans uttalanden bara för att han råkar vara svensk.

Årets låt

Mitt i allt bloggande om rasism, främlingsfientlighet och annat obehagligt passar jag på att utse årets låt i min lilla bloggala "Frillesdrinkar och fascism - best of 2010". Den femte kategorin "Årets låt" innehöll tre nomineringar till den glade göteborgaren som nog ta mig tusan är Sveriges bästa textförfattare någonsin. Men Håkan Hellström vinner inte.

Nedan har ni årets låt. Ni som tycker annorlunda tillhör den politiskt korrekta kultureliten. Och vem tillhöra den? Inte jag i alla fall.


Övriga nominerade: Håkan Hellström: River en vacker dröm, Håkan Hellström: Dom där jag kommer ifrån, Håkan Hellström: Man måste dö några gånger innan man kan leva.

Imorgon: Årets högerextrema händelse.

Björn Söders hyckleri


På bloggen The Viktor Report hittade jag den här lilla skrämdumpen.

Vad fan menar Björn Söder? Sverigedemokraterna partisekreterare har ju de senaste åren slagit världsrekord att fullständigt skita i att bekämpa nazism.

År 2009 när Sveriges Radios granskande program Kaliber i sitt program avslöjade att ledande sverigedemokrater sjöng med i nazistisk vit makt-musik och drog rasistiska skämt på en båtresa till Estland anordnad av ungdomsförbundet hävdade partisekreterare Björn Söder i SVT Debatt att han inte tyckte att det fanns någon rasism i musiktexterna.

Björn Söder har också låtit personer som förnekat Förintelsen, sponsrat den nazistiska våldsorganisationen Svenska Motståndsrörelsen, köpt vit makt-musik och varit aktiva på det nazistiska internetforumet vara kvar i partiet och dessutom låtit de få kandidera för hans "antinazistiska" parti.

Så bekämpar nämligen Björn Söder nazism. Logiken säger att vi snart kommer se islamister på Sverigedemokraternas valsedlar och förtroendeuppdrag. Eller?

.

SD tar bladet från munnen - kollektiv skuldbeläggning är helt okej

Många har upprörts över mitt blogginlägg "Passa er jävligt nog för kollektivt skuldbeläggande" där jag varnar för en kollektiv skuldbeläggning och bestraffning av svenskar med bakgrund i muslimska länder. I inlägget avslutar jag med att förutspå att minst 20 riksdagsledamöters som råkar tillhöra partiet Sverigedemokraterna kommer göra just detta.

Aldrig, aldrig, hävdar Sverigedemokraternas nätdebattörer. Det är snarare jag som har kollektivt skuldbelägger, hävdar någon. Något sådant skulle SD aldrig göra. SD säger ju bara sanningen.

Till er som på fullaste allvar går runt och tror att Sverigedemokraterna inte drar alla människor över en kam och just kollektivt skuldbelägger så ber jag läsa följande citat av den sverigedemokratiske riksdagsledamoten Kent Ekeroth:

"I vanlig ordning kommer Dilsa Demirbag Sten och babblar om att ”vi ska inte skuldbelägga en hel grupp” bla bla bla. Varför inte? Islam som ideologi ger upphov till denna sorts beteende och dessa åsikter är utspridda i den muslimska världen (se sydsvenskans ledare idag där de tvingas erkänna detta)".

Ekeroth är upprörd över Expressens Dilsa Demirbrag Stens ledare där hon just varnar folk från att kollektivt skuldbelägga.

Men nu har vi det alltså svart på vitt. Sverigedemokraternas människosyn bygger på att klumpa ihop människor och utmåla dessa som potentiella terrorister.

Inte för att det är på något sätt nydanande. Så funkar nämligen rasism.

.

söndagen den 12:e december 2010

Lite statistik från Europol

Läser det europeiska polissamarbetet Europols statistik över terrordåd i Europa mellan 2006-2009.

Total number: 1770
Islamic: 6 (0.34%)
Right Wing Ethno-Nationalist and Separatist: 1596 (90.17%)
Left Wing: 106 (5.99%)
Other/Not Specified: 62 (3.50%)


Om man ska utgå från denna statistik borde gemene man vara livrädd för diverse separatistorganisationer i Sverige.

Alltså sympatisörer till det högerpopulistiska Skånepartiet och plojrepublikanerna i Jämtland. Eller för den delen de 700 nazister som demonstrerade i Salem utanför Stockholm igår.

Det kanske är läge att sluta propagera för minskad invandring och hårdare tag i förorter om man på allvar vill få bukt med terrorismen.

Avslutningsvis av statistiken att döma kan man konstatera att ETA och de korsikanska separatisterna har ett mediaproblem, de jobbar 100 gånger hårdare än islamisterna men får ändå ingen uppmärksamhet. Man skulle rent av kunna säga att "PK-eliten" "tiger ihjäl" dem.

.....

Tack till Gunnar och Martin för tips och inspiration.

ND - första rasistparti att utnyttja gårdagens trauma

Högerextrema Nationaldemokraterna meddelar på sin hemsida att partiet nästa helg tänker att anordna ett protestmöte med anledningen av bombdådet i Stockholm under gårdagen. Det kraftigt naziinfluerade partiet kräver i pressmeddelandet ett stopp av invandring från muslimska länder.

Eftersom Marc Abramssons parti jämt och ständigt även sprider antisemitiska idéer kan vi nog också förvänta oss att partiet hävdar att den så kallade "islamisering" är ett resultatet av det judiska världsherraväldet.

Tragikomiskt i sammanhanget är att Nationaldemokraterna under gårdagen tågade tillsammans med nazistiska våldsorganisationer i Salemmarschen. Marschens initiativtagare, Robert Westerlund, har en bakgrund som ordförande i Sverigedemokratisk Ungdom, och greps den 1 maj 1993 med en skarpladdad handgranat i Vänsterpartiets första maj-demonstration.

Årets "Vad var det jag sa?" - SD kommer in riksdagen


Igår kväll när jag satt på tåget hem från en föreläsning på Transportarbetarförbundets repskap i Östersund filade jag ihop tre nya kategorier i artikelserien "Frillesåsdrinkar och rasism" där jag summerar året. Kom på kategorin "Vad var det jag sa?". En självklar kandidat var "Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen". Med tanke på det senaste dygnets händelser när ett antal sverigedemokrater har triumferat på ett oerhört osmakligt sätt så känns segern given.

Det är också en självklarhet att just faktumet att högerextremisterna i SD faktiskt kom in riksdagen då Sverigedemokraternas världsbild och beskrivning av samhället är uppenbart förankrad hos en opinion i landet.

Det senaste dygnets diverse hat på nätet, där tidningarnas kommentarsfält fylls med främlingsfientliga dynga som islamofobi och det jag väljer att kalla för kollektivt skuldbeläggande är talande. Nu vet vi i och för sig att dessa kommentarsfält inte är representativa för vad gemene man tycker.

Men fördomar, främlingsfientlighet och hat finns överallt i vårt land. Sverigedemokraterna kanaliserar detta hat på ett utomordentligt sätt. Från Stureplan till skogarna i Härjedalen. Detta gör inte partiet till "Sveriges starkaste rörelse" som gänget på tidningen Fokus hävdar.

Partiet har dock efter 22 års tids arbete lyckats med något de borde lyckats med för längesedan: Att ta sig in i riksdagen.

Det är en enkelt uppgift så länge politiska motståndare förnekar rasismen i samhället. För så länge alltifrån vänsterpartister till moderater inte erkänner rasismen i Sverige och väljer att skita i att motarbeta denna dårskap så kommer Sverigedemokraterna med anhang fortsätta att fira sina triumfer.

Övriga nominerade: Jenny Wrangborg blir hela poesisverige och vänsterns nya favorit, Alliansen vinner valet, Janne Andersson misslyckas som tränare i Örgryte.

Imorgon: Årets låt.

Foto: Manhammar media.

En påminnelse till SD



Med tanke på sverigedemokraters äcklandet triumferande på nätet. Även riksdagsledamoten och ungdomförbundsordföranden William Petzäll stämmer in i ett "var vad det vi sa" på Twitter även om han helgarderar sig och inleder med att han "hatar att säga det". På Sverigedemokraterna i Norbottens Twitter kan man läsa följande: Nu har sjuklövern fått som dom så länge önskat. Ett mångkulturellt Sverige med bomber och granater!.

Låt mig påminna Alexandra Brunell, William Petzäll och SD-Norrbotten att bomber i centrala Stockholm har förekommit tidigare. Läs här.

....

lördagen den 11:e december 2010

Passa er jävligt noga för kollektivt skuld

Mannen som sprängde sig i luften i Stockholm under dagen har givetvis väckt reaktioner. TT rapporterar under kvällen att det några minuter innan det fruktansvärda och tragiska dådet ska ha skickats ett mail till både TT och Säkerhetspolisen där en man hävdar att flera dåd är att vänta och att dem "kommer tala för sig själva".

Skulle så vara fallet så är det givetvis oerhört obehagligt och ett skäl till förstärkt bevakning. Men passa er jävligt noga för kollektivt skuldbeläggande.

I den främlingsfientliga bloggosfären är det rena hatkarnevalen ikväll. Nu har de som vill en del av den svenska befolkningen väldigt illa ännu en anledning till att sprida sina fördomar och domedagsprofetior. Alla med bakgrund i muslimska länder kommer ännu en gång klumpas ihop och utmålas som potentiella terrorister. Det islamofobiska propagandamaskineriet kommer gå för högvarv.

Som vanligt handlar det om att vara konsekvent mot detta intellektuella haveri. Bara för att en person råkar komma från ett visst land eller bekänna sig till en viss religion är inte denne mer potentiell terrorist än någon annan.

Den konsekventa antirasismen som står upp mot hatläror som både islamofobi och antisemitism måste i sådana här lägen vara än mer konsekvent.

För dess värre så sprids det kollektiva skuldbeläggandet inte bara i en hatisk bloggosfär på nätet. Numer har denna förhatliga främlingsfientlighet ett stöd hos minst 20 ledamöter i Sveriges riksdag.

....

Och de nominerade är - del 2

Efter att ha korat vinnarna i kategorierna "Årets genombrott", "Årets uppryckning" och "Årets idioti" är det självklart dags för tre heta vinstklasser i den enda, sanna, helgjutna och viktiga galan "Frillesåsdrinkar och fascism - best of 2010". Och de nominerade är:

Årets "Vad var det jag sa?":
Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen
Jenny Wrangborg blir hela poesisverige och vänsterns nya favorit
Alliansen vinner valet
Janne Andersson misslyckas som tränare i Örgryte

Årets låt:

Håkan Hellström: River en vacker dröm
Håkan Hellström: Dom där jag kommer ifrån
Tunnan & Moroten: Dansa, dansa, dansa
Håkan Hellström: Man måste dö några gånger innan man kan leva

Årets högerextrema händelse:
Levi Klausen medverkar i TV-programmet Värmlandsnytt
Christian Westling sjunger Kungssången utanför Dramaten
Chang Frick läser homoerotisk poesi utanför Dramaten
Marc Abramsson håller torgmöte och Jimmie Åkesson äter glass i Visby

Årets idoti - Sverigedemokratisk kulturpolitik


"Argument är vårt vapen,
mot gatans parlament

Lyssna till budskapen,
i tider runt advent

Sverige är delat, rotlöst och kallt

politiken har felat, ta mig fan med allt

Förorter brinner, när hoppet släcks

en framtid försvinner,
en sista reflex

Kom hit till oss, ta del av poesi

glöd & tomtebloss, var fördomsfri

Kultur är viktigt, gemenskap är allt

solidaritet är riktigt,
när samhället är kallt

Alla är välkomna, från höger till vänster

Må konflikter stilla somna,
genom kulturens tjänster

Men ni belackare, ni som tvunget förnekar

och alla andra stackare,
kom och delta i våra lekar

Vi bjuder upp till dans,
kom och ta debatten

46 kulturarbetare har sin chans,
vi har på oss hela natten"


Den här dikten, signerad allas vår Chang Frick, publicerade igår Sverigedemokratisk Ungdom som nu är ute på en så kallad "kulturpolitisk offensiv". Ungdomsförbundets pekoral utanför Dramaten härom veckan har gett dem blodad tand. Nu ska de anordna en poesiafton. SDU värnar nämligen numer "samtida kulturyttringar". De ville ha dit mig för att läsa dikter. Jag tackade nej. Självklart förstår jag vad det hela handlar om. SDU som förbund skiter fullständigt i kulturpolitik även om den gode och glade Chang Frick har ett konto på sajten Poeter.se. Aktionen utanför Dramaten gav pytteförbundet stor medial exponering och nu vill de smaka på mer av den varan. Frick har därför bjudit in de 46 kulturarbetare som skrev en debattartikel mot de unga sverigedemokraternas kulturpolitiska halvmesyr. Och på sin blogg skriver Chang att han har ett "stort" namn som är intresserad av att medverka.

Kanske är det den tidigare sverigedemokraten och nationaldemokraten och numer Enhets-aktivisten Robert Almgren som även han skriver poesi och tidigare i veckan gjorde debut i den härligt dekadenta estradpoesitävlingen Poetry Gangbang?

Förmodligen är det inte så. Förmodligen ser någon narcissist som själv bekänner sig till den så kallade "kultureliten" sin chans till lite uppmärksamhet. Jag blir i alla fall inte förvånad om så är fallet.

Nåväl. Jag har tidigare under hösten skrivit om den sverigedemokratiska kulturpolitiken som givetvis är dummare än tåget. Den är också en så härlig träffyta på partiet då rasismen och främlingsfientligheten blir så barnsligt uppenbar.

Sverigedemokraterna säger ena stunden: "Inga skattemedel till provocerande konst!"
Sverigedemokraterna säger andra stunden: "Ställ ut Lars Vilks rondellhundar!"
Sverigedemokraterna säger ena stunden: Vi värnar den svenska kulturen!
Sverigedemokraterna gör andra stunden: Åker runt i amerikanska raggarbilar och delar ut flyers på Wheels and wings.

Fast det är klart. Det sistnämnda är ju "vit kultur".

Årets idioti blir således Sverigedemokraternas kulturpolitik. En fantastisk träffyta för oss som inte tystas av PK-eliten och fortfarande vågar säga att SD är det främlingsfientliga stolleparti som det alltid har varit. Med eller utan poeten Chang Frick.

Övriga nominerade: Hummerstölden utanför Nidingen, SJ:s bortförklaringar, Nationaldemokraternas valanalys.

Foto: Expo.


Senare under kvällen publicerar jag nomineringar i tre nya kategorier.

SD lyssnar mer på Ian än på Pia

I veckan meddelade Sverigedemokraterna att partiet i fortsättningen kommer att mörka hur deras företrädare ska rösta i utskotten i riksdagen. Det blir ett sätt för partiet att utöva sin vågmästare och ambitionen är givetvis att skrämma skiten ur sina motståndare och tvinga fram dem till förhandlingsbordet.

Strategin är inte på något sätt ny. Så här har Sverigedemokraterna redan agerat i flera svenska kommuner. Förra mandatperioden skapade man parlamentariskt kaos i ett par kommuner där man helt enkelt röstade fram en borgerlig ledning och en socialdemokratiskt budget, samt vice versa.

Men så här har inte bara SD agerat. Det märks med allt tydlighet att Jimmie Åkesson för tillfället lyssnar mer på sin rådgivare Ian Wachtmeister och riksdagskollegan, den tidigare skånske högerpopulistledaren, Tony Wiklander än på de tidigare idolerna i Danskt Folkeparti.

Dansk Folkeparti agerar nämligen annorlunda. Partiet spelar med öppnat kort och har på så vis blivit en mer trovärdigt stödparti och samarbetspartner. Som följd av detta har Danskt Folkparti blivit en katalysator i den danska politiken och fått igenom betydande delar av sin politik. Och då har det givetvis handlat om partiets hjärtefråga: Invandringen.

Att Sverigedemokraterna, med ett brunt förflutet som alltid tycks spöka, ska få en liknande roll inom svensk politik känns idag orealistiskt.

Chansen är större att Sverigedemokraterna hamnar i ett liknande scenario som Ny Demokrati. Med interna kontroverser som följd av mörkläggningen. Frågan är hur länge gruppledaren Björn Söder kan hålla pli på sin riksdagsgrupp. Den här veckan har han fått ta både Tony Wiklander och ungdomsförbundsordföranden William Petzäll i örat. Wiklander ville rösta med borgarna om broavgifter. Petzäll ville utesluta SD-Göteborgs frontman Patrik Ehn.

Det kan med andra ord bli tuffa tider för Sverigedemokraterna.

fredagen den 10:e december 2010

Årets uppryckning - för flashigt för Frillesås

Våren 2004 flyttade jag hem till Frillesås efter att ha bott en sväng i Sundsvall. En lördagskväll hade jag och min barndomsvän Punkar-Peter (som har varit skinnskalle sedan gymnasiet) suttit hem hos honom och lyssnat på musik och druckit ett par pilsner. Vi bestämde oss för att dra ut på "byn". Nere i Frillesås city såg vi att det var liv och rörelse utanför den ena pizzeria som då gick under namnet "Gabriellas" men som i folkmun kallas för "Tärningen" eftersom den hette det på 1960-talet.

Vi bestämde oss för att gå in en sväng. Ganska snart noterade vi att "raggargänget" befann sig in på syltan. Några i gänget hade sympatiserat eller sympatiserade kraftigt med rasistiska och nazistiska organisationer. Vi upptäckte direkt att vi inte var välkomna. Och det hela blev bekräftat när pizzeriainnehavaren kom fram till oss och meddelade att det var bäst för oss om vi lämnade lokalen.

Naturligtvis blev jag förbannad. På parkeringen utanför såg jag hur en tidigare klasskamrats lillebror bråkade med en kompis för att hans kompis från Väröbacka hade raggat på den tidigare klasskamratens lillebrors mamma.

- Din jävel! Du rör inte mamma!, skrek han.

Punkar-Peter och jag skrattade och vandrade vidare till Bar Mona-Lisa där det visade sig att det svenska juniorlandslaget i dragkamp hängde. De var på träningsläger i Frillesås.

Sedan dess har jag villkorslöst hängt på Bar Mona-Lisa. Där har jag gjort intervjuer, spelat in film, ätit en helvetes massa pizza och druckit en och annan Mariestadsöl. Al som driver syltan är dessutom en jäkligt trevlig kille, sunket och de rasistiska a-lagarna som hänger där till trots.

Men i somras förändrades mina utelivsvanor i Frillesås. När jag i augusti skulle kolla på Zlatans comeback i Sverige-Skottlandmatchen upptäckte jag till min stora fasa att inte Mona-Lisa visade matchen. Det gjorde inte Tärningen heller. Men likt förbaskat satte sig jag och min unge arvtagare Kevin Broberg på Tärningen för att via irakisk pirat-tv kolla på matchen. Kevin hade nämligen berättat att Tärningen hade nya ägare.

Och vilka ägare sen. Grabbarna från Bua har verkligen rustat upp Tärningen. Det är nästan flashigt där inne. För flashigt för Frillesås. Och maten är mer än okej.

Det hela har satt mig ett smärre moraliskt dilemma. Hur ska jag göra när jag är hemma i Frillesås? Ska jag fortsätta besöka Bar Mona-Lisa eller ska endast gå till Tärningen? Valfrihet är som sagt jobbigt. Och var ska poetry slam-tävlingarna som farsan och Kevin Broberg planerar att anordna hållas?

Årets uppryckning är helt klart Tärningen i Frillesås.

Övriga nominerade: Malmö FF, Nationell.nu och Ulf Hässelbäck.

Imorgon utses "Årets idioti".

Därför tackar jag nej till att delta på Sverigedemokraternas kulturafton


Idag fick jag en formell inbjudan av Sverigedemokratisk Ungdoms Chang Frick att i nästa vecka medverka och läsa dikter på en poesiafton som ungdomsförbundet planerar att anordna i Stockholm i nästa vecka. Jag har valt att tacka nej till arrangemanget.

Sverigedemokratisk Ungdom vill med arrangemanget ta debatten mot "belackare" och den så kallade kultureliten. Jag tillhör inte kultureliten. Och varför i helskutta ska jag vara med och legitimera Sverigedemokraternas politik och människosyn?

Men jag tar gärna debatten med SD och SDU. Både i vanlig form eller i form av estradpoesi. Vill Sverigedemokraterna visa att de på allvar är intresserade av det de kallar för "samtida kulturyttringar" och vill utöva dessa så förslår jag att Chang Frick, Petzäll och resten av gänget dyker upp på Poetry slam-tävlingar och tävlar med sina poetiska alster. Då blir det match på riktigt. Och inte någon fånig halvmesyr från SDU:s sida som bara handlar om att ungdomsförbundet vill få medial exponering.

Som estradpoet kan jag även meddela att jag aldrig skulle medverka och läsa dikter på exempelvis manifestationer som uppmanar till våld, företagsevents och arrangemang anordnade av Elallergikernas riksförbund.

Foto: Oskar Hanska.

onsdagen den 8:e december 2010

Årets genombrott citerar Svullo


I mars i år höll jag utbildning i Stockholm. En av deltagarna var en ung herre som talade en mer eller mindre obegriplig skånska. Idag, 9 månader senare, är han min kollega och vän. I samband med valrörelsen och projektet "Stoppa rasismen i skolan" anställdes Niclas Nilsson, Tyringe-Niclas även kallad, för att driva projektet som går ut på att fackliga företrädare tillsammans med en medarbetare från Expo Utbildning besöker gymnasieklasser. De fackliga företrädarna pratar om fackets roll i samhället medan Expoiterna går igenom och skärskådar ett antal vanliga främlingsfientliga argument och påståenden. Satsningen blev lyckad. Och projektet lever kvar även efter årsskiftet.

I nuläget åker således Tyringe-Niclas runt i landet som en annan Alex Bengtsson och besöker världsmetropoler och sunkhak. Succén är som oftast given. Även om en del främlingsfientliga lärare har lackat ur på Tyringe-Niclas hårda sanningar.

I den unge mannens kalender finns just nu alltifrån Sjöbo till Arvidsjaur inbokade. Det kräver sin landsortshjälte för att dra runt så där. Det är ensamt många gånger. Och till skillnad från både politiker och stand up-komiker finns inte en kändis eller karriärskåt fanbase att luta sig mot. Det krävs ett jävla engagemang, helt enkelt. Och Tyringe-Niclas har visat att han har det.

Skånepågen har också med all tydlighet visat att han vill utvecklas. Igår höll han en grym argumentationsföreläsning för ett gäng fackligt aktiva som gick en tredagarsutbildning i Avesta arrangerad av Expo Utbildning. Idag bjöd han deltagarna på tips och tricks inför en debattövning. Plötsligt sa Tyringe-Niclas:

- Ni ska göra som Svullo. Ta in rummet.


Det krävs en lantis uppväxt i en bonnhåla i norra Skåne för att komma med sådana referenser.

Därmed utser jag min kollega Tyringe-Niclas till årets genombrott.

Övriga nominerade: Ipad, Chang Frick och Frillesåsdrinken.


Imorgon utses "Årets uppryckning".

Hur fan tänker tidningen Fokus?


Jag har gillat tidningen Fokus. Tidningen brukar ge intressanta uppslag och analyser och skildrar som oftast det politiska livet på ett både begripligt och folkbildande sätt. Även om det blir pretto ibland.

Mot varje årsslut presenterar tidningen en lista över de 100 mest inflytelserika makthavarna i Sverige. Så även i år. Och det är vare sig förvånande eller upprörande att Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson hamnar på 15:e plats på listan. Att partisekreteraren Björn Söder hamnar på 53:e plats är heller inte förvånande. Söder är dessutom gruppledare för partiet i riksdagen.

Det som är anmärkningsvärt är Fokus motivering till Söders 53:e plats. Motiveringen lyder:

"En i de fyras gäng som med järnnypor rensade bort stollarna och de synliga rasisterna och gjorde partiet till Sveriges starkaste politiska rörelse."


Hur tänkte Fokus där? Efter 2010 är det ett fullständigt kaos i Sverigedemokraterna. Massavhopp, interna strider och tomma stolar ute i landet. Björn Söder verkar inte göra någonting. Han har fullt sjå med att sköta riksdagsarbetet.

Och hur i all sin dar resonerar Fokus kring formuleringen "de synliga rasister". Över 50 av Sverigedemokraternas kandidater i valet hade en koppling till vit makt-rörelsen. Bland partiets kandidater fanns förintelseförnekare, gamla skinnskallar och före detta nationaldemokrater. Björn Söder gjorde ingenting. Eller jo, det gjorde han. Han kallade en partikamrat från Trollhättans uttalande om att invandrare har en "aggressiv gen" för en struntsak.

Avslutningsvis. Vad menar med Fokus formuleringen "Sveriges starkaste politiska rörelse"? Återigen: Tomma stolar, interna strider och massavhopp. Ett ungdomsförbund med ett hundratal aktiva medlemmar i hela landet. Och en riksdagsgrupp som inte "hinner" räkna på invandringens kostnader. En fråga som partiet har hållit så fruktansvärt kär i alla år.

Som ni märker är jag både konfunderad och upprörd. Hur tänker egentligen Fokus och de som har gjort "makthavarlistan"?

Foto: Metso media

tisdagen den 7:e december 2010

Desperat PR-kupp av Nationaldemokraterna

Extremhögerns Kalle Anka-parti Nationaldemokraterna har många brister. Förutom att skänka pengar till helgens nazimarsch i Salem och den toksektiga valanalysen har det varit tyst från Marc Abramsson och gänget. En sak ska man dock ge ND. De är duktiga på att få press för sina utspel:

* År 2003 när Marc var ungdomsförbundsordförande fick partiet stor uppmärksamhet när NDU med Marc i spetsen attackerade Prideaparaden i Stockholm.

* År 2004 firade delar av partikadern midsommar i partiorganisatören Tor Paulssons mansion i Gagnef. En tillställning som slutade med att Paulsson misshandlade sin sambo.

* År 2007 lanserade partiet att man skulle starta ett "svenskt" dagis.

* År 2009 fick partiets blaska Nationell Idag presstöd efter en intensiv värvningskampanj av bland annat det nazistiska nätverket Fria Nationalister.

I tider då Sverigedemokraterna får medial uppmärksamhet så fort William Petzäll besöker ett solarium, Jimmie Åkesson klär sig folkdräkt eller Björn Söder blir röd i ansiktet hamnar ett pytteparti som ND lätt i mediaskugga. Och med tanke på att Nationaldemokraternas aktivister är ungefär lika många som en oskulds buksvågrar så måste partiledningen tänka till några extra varv.

Nu har Marc, Vavra och "strategen" Mattias "Jag spelar World of Warcraft alla dagar i veckan" Karlstrand tänkt till. Partiet har meddelar via sin hemsida att man beslutat att "upplåta en ansenlig mängd av vårt serverutrymme till Wikileaks". Marc Abramsson känner nämligen igen sig i Wikileaks strategi: "Partiet Nationaldemokraterna har sedan starten varit en given motpol mot den nya världsordningen, då vi alltid verkat för en utveckling mot fria och suveräna nationalstater."

Hur vida Wikileaks kommer nappa på Marc och gängets erbjudande återstår att se. Om de ens känner till det. Någon vidare uppmärksamhet har inte partiet fått för sitt utspel. Inte ens nazisternas Se & Hör (Nationell.nu) rapporterar om utspelet.

Men Bengtssons frestelser kan Marc lita på. Alltid.

Och de nominerade är...

Glöm Grammy och Grammis. Glöm han den där Oscar, guldbollar, baggar. Och Rockbjörnar. Under december kommer jag här på bloggen dela ut ett gäng fin-fina och så några mindre eleganta utmärkelser till de som förtjänar det. Jag har valt noga och sållat bland alternativen. Stött och blött. Bråkat med mig själv så till den milda grad att jag borde platsa socialdemokraternas valberedning. Nåväl. Denna månadslånga gala som jag valt att kalla för "Frillesåsdrinkar och fascism - best of 2010" är med andra ord den enda galan ni behöver. Skönt för er. Ni kan se på ännu en repris av Scrubs när det väl är dags för Guldbaggegala i början av nästa år. Under kommande vecka kommer tre priser att delas ut.

Och de nominerade är:

Årets genombrott:
Ipad (ni vet den där apparaten)
Chang Frick (fantasifull sverigedemokrat)
Frillesåsdrinken (för mer info kolla här)
Tyringe-Niclas (Expo Utbildnings nya landsortshjälte)

Årets uppryckning:
Tärningen (pizzeria med ny ägare i Frillesås)
Malmö FF (svenska mästare i fotboll)
Nationell.nu (nazisternas Se & Hör)
Ulf Hässelbäck (estradpoet)

Årets idioti:

Sverigedemokraternas inkonsekventa kulturpolitik
Hummerstölden utanför Nidingen
SJ:s bortförklaringar
Nationaldemokraternas valanalys

måndagen den 6:e december 2010

Ränderna går uppenbarligen aldrig ur


Idag avslöjar Expressens David Baas att, Patrik Ehn, Sverigedemokraternas gruppledare i Göteborgs kommunfullmäktige och i Västra Götalandsregionen har haft kontakter med Per Lennart Aae i det tyska naziinfluerade partiet NPD. Det är ingen skräll överhuvudtaget. Både Ehn och Aae har en bakgrund i det nazistiska Nordiska Rikspartiet (NRP). Ehn har både beskrivit sin tidigare aktivitet i NRP som både barndomssynder och att det hade med nazististpartiets så kallade antikommunism att göra. Men ränderna går uppenbarligen aldrig ur.

I valrörelsen avslöjade Expo.se att Ehn så sent som för fem år sedan hade skrivit nazisthälsningar i mail till en partikamrat. Nu visar det sig att Ehn varit i kontakt med NPD så sent som nyligen. Ett parti som partiets internationelle sekreterare, Kent Ekeroth, kallar för "nazister". Återigen ränderna går aldrig ur.

Sverigedemokraterna väljer dock att lägga på. När Expressen konfronterar partiets pressekretariat med de nya uppgifterna väljer man att inte kommentera. Ehn svarar dock på tidningens frågor och säger att det handlar om att han är personlig vän med Per Lennart Aae.

Kanske lika god vän som han var med Nordiska Rikspartiets "führer" Göran Assar Oredsson. Under 1980-talet, när Ehn var aktiv i NRP i västgötska Mariestad, skrev SD-politikern en rad brev till NRP-ledaren. Ett brev avslutade med bland annat "Nationell socialistisk hälsning". Ett brev daterat 3/11 1987 rapporterar Ehn om partiverksamheten i Mariestad:

- I Mariestad går kampen vidare och pressen fortsätter att skriva osanning, skriver Ehn till sin partiledare.

Frågan är om Patrik Ehn knåpar ihop ett liknande brev en dag som denna till partiledare Åkesson.

Foto: Expo.


Uppdatering:


I en intervju i Expressen säger SDU-basen William Petzäll att han vill se Ehn utesluten. Ehns kumpan, den tidigare partiledaren Mikael Jansson, hänvisar till partiledningen med Åkessons pressekreterare hävdar att partiet inte har någon "detaljåsikt" om NPD.