Premiär på Nyheter 24

Ikväll har jag premiärbloggat på Nyheter 24. Där fortsätter jag mitt antirasistiska bloggande. Här kommer det snart börja publiceras andra grejer. Men först ska jag överleva Peace and Love-festivalen och Almedalsveckan. Vill ni läsa mitt stuff. Ta en titt på Nyheter 24 så länge!

Ett viktigt tillkännagivande till bloggens läsare - OBS!: Läs fotnoten

Lördagen den 7 augusti förra året var jag ute och gick i mitt kära Frillesås. Valrörelsen hade dragit igång och den kort-korta semestern var snart över. Efter en sväng runt skolan, Trädgårdsvägen, kvarteret där Dragspels-Martin bor, ner över gamla E6:an, sedan över järnvägen, förbi Vallersvik och huset där Petter bodde, över berget mot Torstensvik, upp förbi Gugges föräldrars hus där två år tidigare skrev "Sverigedemokraterna har fel", sedan vidare genom samhället, förbi Klöva där Mikael Österdahl bor nu, över Löftabro och kommungränsen, in på grusvägen, förbi infarten till farmor, upp för backen och sedan in i stugan på berget bortom etablissemanget där jag till och från har kunnat sitta och titta ut över Kattegatt och fundera så...

Jag bestämde mig för att börja blogga igen. Bengtssons frestelser hade jag pysslat med fram och tillbaka sedan 2005. I någon period var den mitt sätt att reta gallfeber på folk inom sektvänstern. I någon period, typ när jag hade börjat hålla på med estradpoesi, var den en slags dagbok om Poetry slam-tävlingar och andra grejer som jag var ute på. I en tredje period skrev jag spaltmeter om HBK, pubhäng och små politiska utspel som närmast sörjande i bästa fall brydde sig om eller i alla fall läste.

Under sommaren hade jag känt ett allt större behov att skriva argumenterande och analyserande rörande de frågor som jag brinner för mest och har fått den äran att arbeta med på heltid. Jag tyckte också att jag hade ett tomrum att fylla i bloggosfären vad det gällde antirasism och kampen mot den organiserade intoleransen eftersom väldigt få bloggade om det - och de flesta som bloggade om det i alla fall någon gång hade som oftast en partibok. Förutom möjligen Jonathan Leman men min vän och kollega till Täbypöjk är ju så jävla trög med bloggandet...

Så jag kickade igång bloggen och då jag tidigare känt att gensvaret varit väldigt svalt så fick den ganska direkt spinn. Så väl antirasister som SD-politiker och internettroll (ofta detsamma som just SD-politiker) hittade hit. Mitt kommentarsfält här på bloggen har många gånger varit min bevisföring för verklighetsfrånvända politiker som på fullaste allvar inte tror att rasism, intolerans och främlingsfientlighet är något förekommande i Sverige.

Besökarantalet var som mest efter terrordådet på Drottninggatan i december förra året. Men även mina inlägg om den vedervärdiga flyktingpolitiken som EU och per automatik Sverige idag beskriver har dragit trafik. Så även mina skildringar från föreläsningar ute i landet och givetvis min något kufiga lista över misslyckade främlingsfientliga partibildningar - en artikelserie som från början var en idé till ett reportage i tidskriften Expo men min dalslänning till chefredaktör bangade.

Nåväl, som jag brukar skriva. Nu till pudelns kärna.

Ett problem med bloggen är att det känns som att den inte riktigt har nått ut fullt ut. Ja, jag vet. Jag skriver många gånger om jävligt kufiga grejer och jag har heller inget intresse för att den rosévinsdrickande tjattrande klassen ska retweeta varenda jävla blogpost. Däremot så skulle jag att fler som daglig dags inte är inne i den "politiska bloggosfären" ska hitta hit. Jag har funderat ett tag på hur jag skulle lyckas med det. När Eric Rosén från nyhetssajten Nyheter 24 hörde av sig och undrade ifall jag ville blogga där så kändes det helt rätt. I PK-sammanhang är sajten förmodligen alldeles för kommersiell. Men jag skriver hellre för en bredare publik än redan frälsta och fullblodsrasister. Så från och med måndag bloggar jag på Nyheter 24 om det som ni mest har läst om här.

MEN. Bengtssons frestelser lever vidare. Här kommer ni läsare få läsa en annan typ av inlägg. Jag har redan mina idéer om den här bloggens innehåll. Alla gamla inlägg kommer dock att ligga kvar här i någon form.

På måndag hoppas jag att vi ses igen. Och ni som vill fortsätta få reda på uppdateringar från just den här bloggen kan jag lägga in den i er rss-feed eller bli Bengtsson-supporter på Fejan.


* Det här med "Viktigt tillkännagivande" är givetvis pretto så det förslår. Det är meningen också. Det är en parafras till när Nationalsocialistisk Fronts ledning kallade sina medlemmar till just ett "viktigt tillkännagivande" för tre år sedan. Det "viktiga tillkännagivandet" var att partiet formellt lades ner och att samtliga medlemmar skrevs över till Folkfronten som senare fick namnet Svenskarnas parti.

Så "firade" danskarna internationella flyktingdagen

Igår var det den internationella flyktingdagen. En dag som stiftats av FN:s flyktingorgan UNCHR. I Sverige uppmärksammades dagen genom bland annat genom informationsspridning på Stockholms centralstation. Hur vida dagen uppmärksammades i våra andra nordiska grannländer har jag dock information om.

En sak är säker. De danska politikerna passade på att lyfta ännu ett repressivt lagförslag som skulle inskränka rättigheterna för landets flyktingar och migranter. En bred majoritet i Folketinget vill nämligen att, notera jävligt noga nu, ALLA invandrare som begår brott ska utvisas. Tidigare har den danska Åklagarmyndigheten kunnat kräva att en invandrare som dömts för brott skulle utvisas. Precis som i Sverige. Men nu ska det alltså ske per automatik.

Alltså: En sextonårig som snattar en läsk (förslagsvis Faxe Kondi) och döms för detta ska alltså han eller hon utvisas ur Danmark om personen råkar vara invandrare.

Jag vet att ni är ett gäng som följer den här bloggen som tycker att det är helt okej. Som resonerar lite så här: Om en person kommer till Sverige och "utnyttjar vår välfärd" så ska den sparkas ut med huvudet före, den har alltså förbrukat sin rätt att vara här, om den begår en kriminell handling.

Det sunda förnuftet, som en del av er läsare älskar att referera till, har alltså flugit all världens väg (eller åtminstone över Öresund). I Danmark varnar nu människorättsorganisationer för att lagförslaget kan bryta mot internationella konventioner.

Sunt förnuft är ju snarare att alla människor, även de som begår brott, är lika inför lagen. Är det verkligen sunt förnuft att exempelvis tonåringar som flytt ensamma från en annan del av världen och som begår ett småbrott per automatik ska utvisas och skickas tillbaka till krig och förtryck?

Varningsklockorna från grannlandet i väster ljuder högt. Jag sitter för närvarande i min sommarstuga i Halland och kan nästan höra dom trots den bitande vinden.

När man läser om den fascistoida utvecklingen i Danmark kan man ställa sig väldigt frågande till att det i Sverige idag finns seriösa aktörer som tycker att samtal och eventuella samarbeten med det danskvänliga Sverigedemokraterna vore en god idé. Ja, jag vet att dessa inte vill att dessa överläggningar ska handla om migrationspolitiken. Men eftersom både SD och Danskt Folkeparti kopplar samman nästan all politik till just invandringen så vore det mer än förödande - om man det vill säga tror på det sunda förnuftet och inte vill ha det som i Danmark.

----
DN

Timbrochefen tar inte SD:s politik på allvar

Timbrochefen Markus Uvell slängde idag in ännu en brandfackla i debatten om den parlamentariska situationen som uppstått efter Sverigedemokraternas riksdagsinträde. Uvell som förra året gav ut boken ” Folkhemspopulismen – berättelsen om Sverigedemokraternas väljare” menar i en debattartikel i Aftonbladet att Alliansen och Socialdemokraterna i fortsättningen ska bjuda in Sverigedemokraterna till samtal när de vill få igenom sin politik och SD har flaggat för att de tycker likadant.

Högerdebattören menar att den nuvarande situationen är oärlig mot partiernas väljare. Foget för sin argumentation hittar han i den mediala cirkusen som uppstått när media ”avslöjat” samtal mellan en moderat och sverigedemokraten Tony Wiklander inför en omröstning om broavgifter och att Sven-Olof Sällström skulle ha befunnit sig på socialdemokraten Ylva Johanssons arbetsrum.

Det faktum att Sverigedemokraterna som det populistiska enfrågeparti (notera inte högerpopulistiska) som det är utnyttjar sin vågmästarroll för att både ställa oreda och pressa fram samtal med endera blocket och för den delen vinna kortsiktiga politiska poänger får Uvell att landa i slutsatsen att så väl Reinfeldts som Juholts gäng ”mörkar” och bygger in SD:s röster i sina strategier inför voteringar i riksdagskammare. Lösningen på problemet ska alltså vara att Reinfeldt och Juholt bjuder in Åkesson inte bara i stugvärmen utan även till köttgrytan i köket.

Jag menar att det är trams. Och för den som värnar det här landets sammanhållning så är det också förödande.

Sverigedemokraterna kallar gärna sina motståndare i de sju andra partierna för ”sjuklövern”. Det är givetvis en populistisk antietablissemangsstrategi men det bottnar också i partiets totala ointresse för den demokratiska processen. I Sverigedemokraternas värld är nämligen höger-vänster-skalan inte sekundär – den är obefintlig. Konflikter som rör så väl arbetsmarknad, skatter som infrastruktur är ”spel för galleriet” i SD-propagandan. Här blottläggs Åkessons partis historiska rötter. ”Den politiska korrekta eliten” är rörande överrens om allt och exempelvis stora konflikter i den ekonomiska politiken är ett skådespel för att ”verklighetens folk” inte ska märka av de främlingsfientliga konspirationsteorierna om ”islamiseringen” och ”massinvandringen”.

Men det är inte bara i konspirationsteorierna som SD:s rötter i så väl rasismen som fascismen uppenbarar sig. I Sverigedemokraternas Sverige ska inte alla som svenskar ha samma rättigheter. Eftersom partiet sätter ”svenskheten” i första rummet som direkt avgörande för vem som ska ha rätt att få vara i det här landet och det faktum att ”svensk är den som själv uppfattar sig som svensk och som uppfattas som svensk av andra” gör Åkessons parti en tydlig och avgörande gränsdragning mot minoritetsgrupper i landet. Att partiet dessutom har en riksdagsledamot som så sent som för två år sedan beskrev religionen islam som ”det största hotet någonsin, långt värre än tidigare hot från nazism och kommunism” gör knappast saken bättre.

Här finns alltså ett betydligare större avgrundsdjup mellan SD och de andra partierna i riskdagen. Och då är frågan befogad, kaoset i riskdagen och enighet i vissa sakfrågor till trots, om vare sig Alliansen eller Socialdemokraterna vill legitimera och på så sätt ge ett i förlängningen demokratiföraktande parti inflytande.

Det finns ju nämligen en annan lösning som kanske framförallt inte rör Juholt och Reinfeldt utan snarare de andra potentiella vågmästarpartierna. Situationen i riksdagen är ju faktiskt som den är inte bara på grund av att den rasistiska kampanjen Bevara Sverige Svenskt valts in i Sveriges riksdag. Det beror de facto minst lika mycket på en fastcementerad blockpolitik där de tidigare så kallade mittenpartierna är fastlåsta vid de två större partierna – förutom Miljöpartiet som faktiskt nu framstår som det liberala parti partiet i grunden faktiskt är. Sverigedemokraternas historiska valresultat förklaras mest korrekt, enligt de valundersökningar som gjorts (alltså inte Uvells intervjubok från förra året), med att det finns en främlingsfientlig opinion men det finns också en dimension av att det politiska landskapet de senaste sex-sju åren allt mer har sett ut som en tvåpartistat. En uppluckring av blockpolitiken där också åtminstone två av de mindre allianspartierna (FP och C) faktiskt vågar närma sig socialdemokratin i vissa frågor - vilket de har fog för - om man ska utgå från deras ideologier, partiprogram och existensberättiganden. Fast det vore möjligen förödande för en tankesmedja som Timbro.

Slutligen så är Uvells försök till demokratiaspekt i debattartikeln dubbelt än mer tragikomisk än hur han beskriver den ”mediala cirkusen” som varit under våren. Uvell skriver: ”Det spel som nu pågår är inte bara föraktfullt mot de 340 000 väljare som röstat på SD, och nu ges bilden att deras röster ¬inte är lika mycket värda som andras.”

Det är ju det givetvis ingen som tycker förutom möjligen antidemokrater längst ut i avgrundsvänstern. Och skulle man använda Timbrochefens logik så skulle Fredrik Reinfeldt vara tvungen att göra upp med Håkan Juholt i varenda fråga. Sossarna fick ju ändå en del röster i förra valet…

VD:n från Sölvesborg och de tröttsamma slagträna

Jimmie Åkesson har i en del intervjuer sagt att han i framtiden kan tänka sig att arbeta inom näringslivet. Bland annat i det klassiska "hemma hos reportaget" inför jul år 2009. Idag när Sölvesborgssonen äntrade talarstolen i partiledardebatten som den han kunde vara. En VD för ett medelstort företag i en svensk småstad någonstans - förslagsvis beläget i Sölvesborg.

SD-ledaren ägnade stora delar av sitt anförande åt att berätta vad som hänt i riksdagen det senaste halvåret. Vilka voteringar som varit och vad som diskuterats. Som en slags halvårsrapport. Helt utan inlevelse och med väldigt lite politiskt innehåll.

Sedan gick han över till att försöka utnyttja sin vågmästarroll lite grann och pekade på några saker där hans parti var överens med den övriga oppositionen. Fredrik Reinfeldt plockade då upp det klassiska slagträet och beskyllde S, V, MP för ett slags samarbete.

Att Åkesson inte talade om invandring var en uppenbar strategi från hans sida. Och det var därför det blev så uppenbart tandlöst och ihåligt.

Det sistnämnda dök upp lite då och då under debatten. Håkan Juholt kallade SD för ett stödparti till regeringen istället för angripa partiets värdegrund och existensberättigande. Jan Björklund beskyllde i sin tur sossarna och MP för att gå rasisterna till mötes bara för att de båda partierna vill att en andra part ska finns på plats i Sverige när utländska företag utför arbete på svensk mark.

Och på Twitter ägnade sig den tjattrande klassen från höger till vänster också att vinna tröttsamma politiska poänger på just att den ena och andra tyckte samma som SD i vissa voteringar.

Fånigt, fjantigt och ett negligerande av Sverigedemokraternas existensberättigande. Och i slutändan ett legitimerande av SD:s rasism.

Ja, betydligt mer än att sätta sig i en debatt med SD, vilket en del fortfarande tycker är att legitimera SD:s politik.

-----
DN

Läge för samarbete mellan SD och islamisterna?

Mina kollegor på Expo.se kunde idag rapportera SD-politikerna Anders Leander från Mönsterås som publicerat en antisemitisk text på sin blogg. Inlägget driver den klassiska antijudiska konspirationsteorin om att just Expo skulle vara judiska rasister. Leander har tidigare varnats av partiledningen efter han publicerade bilder på en våldtagen och mördad kvinna på sin blogg och beskrivit händelsen som "negervåldtäkten" Nu hotas han av uteslutning. För att han skrivit en rasistisk text om Expo. Det finns lite komik i det.

Galghumorn blir än mer påtaglig när man konstaterar att Leanders inlägg är en text som tidigare skrivits av islamisten och Förintelseförnekaren Mohammed Omar.

Det "antirasistiska" partiet har alltså en folkvald företrädare som rippar konspirationsteorier från islamister. Det kan tyckas vara en djup avgrund mellan antimuslimska SD och islamisterna. Men så långt är det faktiskt inte. De båda representerar en i grunden demokratiföraktande förhållning till exempelvis höger-vänsterskalan. De båda suktar efter inskränkningar i yttrandefriheten. De båda bedriver också kollektivt skuldbeläggande av minoriteter i Sverige och världen.

Skillnaden torde ju vara synen på just islam och muslimer. Men även där tycks åsiktsskillnaderna vara långt ifrån avgrundsdjupa.

I en intervju som Mohammed Omar har gjort med sin vapenbroder och idol antisemiten och islamisten Ahmed Rami så låter det så här:

Mohammed Omar: Sverige förändras i snabb takt bl a till följd av massinvandringen, vad tycker du om den?

Ahmed Rami: De borde inte ta in så många invandrare. Det är knappt några verkliga flyktingar som kommer. Särskilt de så kallade ”muslimer” som kommer hit. De bara förstör islams rykte. Om vi ska ha islam i Sverige, så ska det vara svensk islam. Den sämsta reklam vi kan få är dessa ”muslimer” som är här bara för att utnyttja systemet och beter sig illa. Viss invandring kan man ha, men man måste kunna ta hand om dem som kommer. Det kan vi inte.

Svenskar är verkliga muslimer. De är ärliga, noggranna, rättvisa. De är mycket fina människor. De har islam som ideal, som värderingar, medan många av invandrarna bara är muslimer till namnet.

Du har islam som ideal och du har islam som samfund. Många utanför samfundet är goda muslimer, medan många innanför samfundet är icke-muslimer på grund av sitt dåliga beteende och ruttna värderingar.


Alltså: Så jävla stor skillnad är det inte. SD och islamisterna kanske ska teama upp och göra gemensam sak?


---
Läs också Jonathan Lemans tidigare inlägg om Omar och Ramis syn på Sverige.

Minnen från Onsalafjorden: Vårt stora behov av att snacka med varandra

"Calypso, Calypso! Ejdern kallar!".

Det kan tyckas vara en märklig refräng av något ännu märkligare kultband från Lund men det är det inte. Det är ett meningsutbyte från Onsalafjorden vid 1990-talets början som jag fick höra dagligen under vintrarna i min barndom. Vi fiskade torsk. Möjligen var det sill eller plattfisk. Mellan de så kallade dragen då garnen vittjades så brukade farsan prata med sina fiskarkollegor över radio. Det var innan mobiltelefonin hade slagit igenom. Calypso var en båt som en fiskare från Lerkil hade. Ejdern var pappas båt. En snipa som var gjord för kustnära fiske. För att få kontakt med sina fiskarvänner fick farsan anropa just på det där sätt. Jag tyckte att det lät lite som en ramsa. Och nog hände det att jag skanderade "Calypso, Calypso! Ejdern kallar" och liknande sedan i skolan. Ingen förstod. Jag var ensam fiskarson på Åsaskolan.

Jag är mer eller mindre uppväxt på sjön och i Onsalafjorden i synnerhet. På vintrarna var det torsk, sill och rödspåttefiske. På vårarna och somrarna fiskades det ål med ålekan "Svarta skräcken". När hösten kom var det dags för skaldjur utanför Malö och Nidningen ute i horisonten. Innan skolåren var jag med farsan på sjön ungefär tre dagar i veckan. Morsan deltidade så resten av veckan var jag på land. När skolan började gick jag hos dagmamma men jag var ändå på sjön ett par dagar i veckan. Och nog har livet i Onsalafjorden präglat mig.

Farsan hade på många sätt ett privilegium att också var dagisfröken till sjöss. Även om det givetvis ställde till en trubbel. Jag vill minnas att jag föll ur ekan någon gång. Det kan inte ha varit roligt för farsgubben. Men han hade sällskap för det mesta. De flesta av hans kollegor i fjorden och på Kattegatt var så kallade ensamfiskare. Några av dem hade skeppshund. Det hade farsan också efter att jag blivit trotsig tonåring som hellre raggade brudar på land. Men något som slagit mig den senaste tiden var yrkesfiskarnas stora behov att snacka med varandra. Trots att de var bittra konkurrenter i fjorden så var varje paus vigd åt att växla några ord om hur fisket gick, vad de skulle göra efter sjögången och allt möjligt.

Yrkesfiskarna beskrivs ofta som egensinniga typer och det kan jag sannerligen bekräfta. Det är väl förmodligen en av orsakerna till jag själv blev som jag blev. Men en"fördom" om fiskarkåren är att de är ensamvargar till sjöss. Så är inte fallet. Det har alltid funnits en enorm längtan efter att snacka av sig och kolla läget. Precis som i världen i övrigt.

Och när jag tänker på min barndom, på dagarna i Onsalafjorden, slår det mig att det finns så många paralleller man kan dra till samhället idag. Ibland känns det som om världen är en Onsalafjord full med yrkesfiskare och båtar men den är ingen båt som anropar någon annan. Vi är så måna om att hålla oss för oss själva och vill inte för allt världen berätta om vad vi gör, hur vi mår och vad som händer Om det inte är i sociala medier som Facebook och Twitter.

Framförallt är vi inte så värst intresserade över att fråga vad våra medmänniskor tycker, tänker och upplever saker. Så upplever i alla fall jag det offentliga samtalet idag. Vi utsöndrar våra små utspel men tar oss inte tid till att anropa varandra för att kolla läget med någon som befinner sig lite längre bort...

Kanske borde vi kalla på varandra, som Ejdern och Calypso, lite oftare. Precis så som yrkesfiskarna gjorde i Onsalafjorden för tjugo år sen.

När SD praktiserar sin populism

Tidigare i veckan så lyckades oppositionspartierna i riksdagen med konststycket att riva upp Fas 3 till den sittande regeringens stora förtret. I så väl den sverigedemokratiska bloggosfären, på Twitter och intervjuer som ledande sverigedemokrater dock inte glatt sig åt den faktiska politiska förändring som partiet har varit med och drivit igenom. Det har snarare handlat om att partiet är ruskigt nöjda med att ha "straffat regeringen" eftersom Allianspartierna uppenbarligen inte är intresserade av att samarbeta med SD.

Sverigedemokraternas hållning i Fas 3-debatten grundar sig på partiets arbetsmarknadspolitiska riktlinjer där strategin formuleras så här: ”Målsättningen är att kunna tillvarata nationens samlade intressen. Avsaknaden av ideologiska bindningar och bevakande av särintressen på området gör att partiets politiska inriktning kan komma att skifta beroende på underliggande förutsättningar, politiska förändringar och konjunkturläge.”

Med tanke på den växande opinionen mot Fas 3 och de massiva protester som varit runt om i landet så vore det givetvis förödande för Sverigedemokraterna om partiet hade gått på regeringens linje. Då SD fortfarande är ett enfrågeparti så blir förklaringen till partiets handlande helt naturligt mest tal om taktik och väljarmaximering.

Så låter det nämligen från ett parti som i realiteten bara bryr sig om en fråga.

Läs också Daniel Poohls ledare på Expo.se

Kent Ekeroth sponsrar tortyrvurmande sajt

Expo.se kunde igår avslöja att SD-bröderna Ekeroth nu öppet samlar in pengar till den högerextrema sajten Politiskt Inkorrekt. Att SD har nära kopplingar till sajten är inget nytt. Expo.se har tidigare avslöjat att SD-Syds ordförande Chang Frick har suttit i sajtens redaktion.

Men vad är det då för sajt som Ted och hans bror riksdagsledamot Kent sponsrar? Jo, en sajt som vars moderatorer bland annat spridit öppen rasism. Vilken går att läsa om här. En moderator på sajten har också förespråkat rejäla inskränkningar i den svenska demokratin vilket går att läsa om här.

Nu visar det sig också att sajtens moderatorer förespråkar tortyr vilket den bifogade skärmdumpen visar. En svensk riksdagsman samlar alltså in pengar till en sådan här sajten. Det är rätt konstigt ändå att det finns folk som inte vågar kalla SD för högerextremister.

Tuffa tider för SD runt om i landet

Idag har jag varit i Karlstad. Folkbildarna i Värmland hade bjudit in mig för att tala om "Extremhögern och kulturarvet". Föreläsningen gick av stapeln efter att Värmlands hembygdsförbund arrangerat en antirasistisk demonstration. Sverigedemokraterna hade inte varit sena med att reagera. Med Chang Frick och SD-Värmlands starke man, Runar Filper, i spetsen stod ett tiotal SD:are på Soltorget och höll låda. De riktiga hembygdsvännerna i den antirasistiska demonstrationen var betydligt fler...

Det går inte bra för Sverigedemokraterna i Värmland. Expo.se och andra medier har det senaste halvåret kontinuerligt kunna rapportera om det sönderfallande partidistriktet. Avhoppen är många och missnöjet med Filper är stort. På en före detta värmlandssd:ares blogg kan man också ta del av motsättningarna.

Men det är inte bara i Värmland det går åt skogen. Den tar sig en titt på kartan över det avlånga SD-landet finner ganska snart interna motsättningar lite varstans. Och är det inte konflikter lokalt så är lokalavdelningar i fejd med riksorganisationen. Det är inte lätt av vara sverigedemokrat.

I Avesta är det storbråk. Idag rapporterade Expo.se om bråket i SD-Avesta. Lokalavdelningens ordförande, Roine Larsson, är fullkomligt vansinnig. Det kommunala partistödet för avdelningen har gått till partidistriktet. Trots påtryckningar har inte pengarna kommit lokalavdelningen till del.

– Jag tycker det är förjävligt. Hur fan ska man få till en fungerande förening när de motarbetar en från alla håll och kanter?, säger en fly förbannad Roine Larsson till Expos Johannes Jakobsson.

I intervjun riktar Larsson framförallt sin kritik mot SD-Dalarnas ordförande Marie Edenhager som avfärdar kritiken. Men Larsson riktar också skarp kritik mot den tidigare styrelsen i SD-Avesta som dock inte fått chansen att uttala sig.

Av en ren händelse råkade jag komma över en Facebook-konversation om dusterna i SD-Avesta där en sd:are i Avesta som tillhör den andra falangen i SD-Avesta. Vi råkar nämligen ha en gemensam vän på Facebook som i sin tur har gått en tredagarsutbildning med Expo och IF Metall i just Avesta.

I konversationen kommer den Roine Larssons antagonist med rejäla anklagelser mot Roine Larsson:

"han vägrar visa upp sitt polis register,lokala repotrar vill inte ha med han å göra,han heilar på stan osv osv. det är som du nog själv förstår skadligt för partiet."

SD:aren skriver vidare att han snart kommer uteslutas och att Roine Larsson ägnat sig åt "kriminella aktiviteter".

Som kuriosa kan jag också nämna att SD:aren i samma konversation skriver att "Expo är satan".

Om man ska vara seriös i den här soppan så handlar det ändå i slutändan om vart Avestaborna skattepengar går till. Hade jag varit SD-väljare i Avesta hade jag varit förbannad och missnöjd. Hade jag varit sverigedemokrat hade jag skämts som en hund och dessutom oroat mig för att ett nytt Ny Demokrati-sönderfall står för dörren....