onsdag 21 juni 2017

Det är tid för ett vi - men inte i Almedalen

Om två veckor går den den årliga Almedalsveckan av stapeln. Tillsammansskapet åker inte dit som organisation. Vi ser ingen som helst anledning att lägga förbundets resurser på ett PR-jippo för det är just vad Almedalen är. Vi skulle säkert, om vi slog våra kloka huvuden ihop, kunna komma på någon spektakulär aktion som möjligen hade fått lite uppmärksamhet i media, en så kallad "boost" i sociala medier och kanske skulle rentav någon av våra yngre aktivister hamna på någon topplista av unga upcoming makthavare.

Men vår organisation har högre syften.

Som när vi är med och blockerar en tvångsutvisning av en afghansk flyktingpojke. När vi är välorganiserade med andra i handling säger att hit men inte längre till den förda politiken som skickar föräldralösa barn till krig. Eller som när vi lär varenda körkortsteori. I ett allt mer splittrat samhälle där körkort sedan länge har blivit en klassfråga stöttar vi varandra. Eller som när vi nattvandrar för att kommunens politiker där vi bor tycker att det är viktigare att lägga miljoner av våra skattepengar på banken istället för att ha utbildade fältassistenter ute i nattlig tjänst samtidigt som våldsverkare sätter hela lokalsamhällen och städer i skräck.

Nej, vi åker inte till Almedalen. Vi anordnar Tillsammansveckan istället, på närmare 20 platser där samtal mellan jämlikar, infödda och inflyttade, gamla och unga, sådana som nyss firat midsommar eller Eid, eller rent av både och, samlas och umgås och diskuterar hur vi tillsammans kan utöka demokratin. En demokrati som hela tiden naggas i kanten.

En skulle kunna tro att vi inte åker till Almedalen på grund av att nazisterna är där. Så är inte fallet. Vi möter nazisterna och deras hat, hot och våld dagligen i våra lokalsamhällen. På våra skolor, gator och ibland rentav i våra hem. Precis som vi konfronteras av att det i ett splittrat samhälle växer fram religiösa fundamentalistiska grupper med sina dogmer och ovilja till samexistens mellan människor.

Hade vi badat i pengar och känt att Almedalen var en vecka för vanligt folk och inte för den elitdemokrati, som vill inskränka strejkrätten eller göra livet till ett helvete för asylsökande, personer med behov av personlig assistans, pensionärer med pensioner som inte går att leva på och alla människor som bor i glesbygd eller i förorten för att istället prioritera bidrag och skattelättnader till sig själva, hade vi kanske åkt dit och tagit fajten mot extremisterna där också. Men nu finns inte den möjligheten.

Däremot så är det ju inte mer än rimligt att dom som kallar sig antirasister och antifascister, och som sedan tidigare planerat att åka, kanske rent av har sin egen dag åker dit och tar fajten. Nazismen, hur vidrig den är, är en del av människors politiska vardag idag så varför ska den inte också bekämpas i Almedalen?

Vi hoppas att Tillsammansveckan kan bli en plats för alla dom människor och rörelser som tröttnat på det "politiska spelet" och dess förödande konsekvenser. Jag har stor respekt för dom aktörer som åker till Almedalen i desperation i tron att dom kan påverka. Men selfiebilder med en ledamot i utbildningsutskottet eller rent av ett språkrör för Miljöpartiet förändrar ingenting.

Dom senaste årens utveckling i Sverige för ekonomiskt och socialt marginaliserade grupper talar sitt tydliga språk.

Det är tid för ett vi. Men det vi:et skapar vi inte på ett rosévinsmingel med näringslivs och fackpampar eller på ett DJ-battle med politiker och journalisteliten.

Vi vill försöka erbjuda och skapa en utökad lokal demokrati, på riktigt, och inte ännu fler kommunala demokratiprojekt som är dikterade av kommunala tjänstemän utifrån politiska styrdokument. 

2 kommentarer:

  1. Såg din insats på Opinion igår kväll, du är pinsam, usch!

    SvaraRadera
  2. Stig Fölhammar23 augusti 2017 03:27

    Pinsam var ordet. Fy skäms!

    SvaraRadera